Hur mycket efterarv får man?
två makar gifta. Inga barn. Vid första makens bortgång hade han 1.300.000 i fonder o konton o hon 1.500.000.- 4 år senare avlider den andra maken. kvar finns då 900.000 i fonder. I boet fanns också hus o lägenhet. vid första makens frånfälle var nettovärdet ca 1.950.000 o vid andra makens bortgång ca 2.600.000. Lägenhet o hus har testamenterats bort men mottagaren får ersätta den andra halvan med pengar om så krävs. Vad har arvingarna efter den först avlidne maken rätt till? De mesta av pengarna har givits bort
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regler om bodelning finner man i Äktenskapsbalken (Äktb) och regler om arv finner man i Ärvdabalken (ÄB).
I din fråga nämner du inget äktenskapsförord eller någon annan förutsättning som skulle innebära att någon egendom ska vara enskild och i mitt svar kommer jag utgå från att all egendom är giftorättsgods. I mina beräkningar kommer jag utgå från de siffror du angivit med tänk på om det finns annan egendom ska det också räknas med och att vid värdering räcker det inte med att se på värdet utan även kostnader som hör till egendomen, tex lån eller skatt.
Vid den första makens bortgång fanns det 1.300.000 + 1.500.000 + 1.950.000 = 4.750.000. När en make går bort ska det som huvudregel göras en bodelning (9 kap 1 § Äktb) och jag kommer att utgå från att en sådan gjorts. Om så inte är fallet gäller andra egendomsförhållanden än de jag kommer räkna med, men principen är den samma. I en bodelning ska makarna (i detta fall efterlevande make och dödsboet) få lika delar av giftorättsgodset, i detta fallet 4.750.000 / 2 = 2.375.000.
Om det inte finns något testamente ska den efterlevande maken ärva all egendom med fri förfoganderätt. Förfoganderätt innebär att man får förfoga över egendomen (köpa, sälja, ändra o.s.v) under livet men inte testamentera bort den. Om den första maken har testamenterat bort egendom ska värdet på denna bort dras av från den förste makens (dödsboets) egendom och den totala egendomen vid följande uträkningar (3 kap 1 § ÄB). När den efterlevande maken avlider har den förste makens arvingar, utom de i tredje arvsklassen, rätt till efterarv. Efterarv räknas ut som en kvotdel av dödsboets och efterlevande makes egendom (3 kap 2 § ÄB). Totalt fanns vid den första makens död egendom värd 4.750.000, häften av denna tillföll den efterlevande maken genom bodelningen. Den delen som tillföll dödsboet utgör 2.375.000 (dödsboets egendom) / 4.750.000 (den totala egendomen) = 0,5 av egendomen. Efterarvet är alltså 50% av efterlevande makes egendom.
Egendomen är nu värd 900.000 + 2.600.000 = 3.500.000. Hälften av detta är efterarv och ska tillfalla den förste makes arvingar 3.500.000 / 2 = 1.750.000. Tänk på att värdarna i uträkningarna behöver anpassas efter vad jag angivit ovan.
Det finns undantag som kan förändra hur uträkningen sker. Ett exempel är om den efterlevande maken väsentligt minskat sina tillgångar genom gåva. I sådana fall ska värde på efterlevande makes bo beräknas som om gåvan aldrig givits (3 kap 3 § ÄB).
Hoppas du fått svar på din fråga!
Vänligen,
