Hur länge är det rimligt att man sitter häktad med restriktioner när man är under 21 år?
Hej! Hur länge anses de rimligt att man är häktad med restriktioner när man är under 21 år. Brotten ( i detta fall bedrägeri ) begicks när man var under 20 år.
Mina 2 pojkar har nu suttit häktade i mer än 4 månader. Brev tar ner än 3 veckor innan de kommer fram. Ingen samsittning. Den ena pojken har börjat prata med sig själv i cellen.
Han har även försökt ta sitt liv 6 gånger på häktet.
Vad anses rimligt???
Så tacksam för svar!!!
Mvh " orolig mamma "
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vad gäller i fråga om restriktioner i häkte?
Tillstånd för restriktioner i häkte kan endast ges av en domstol och i det fallet det finns en risk för den häktade att undanröja bevisning eller försvåra utredningen på något sätt (24 kap. 5 a § rättegångsbalken). Detta beslut ska omprövas av åklagaren så många gånger det finns skäl till det (6 kap. 3 § häkteslagen). Det faktum att den häktade är under 21 år har inte nämnvärd betydelse. Viktigt att påpeka är dessutom att det inte finns någon fastlagd tidsgräns för hur länge man kan sitta häktad eller hur länge man kan ha restriktioner.
Poängen med restriktioner är dock att de ska användas sparsamt och inte gå utöver vad som är nödvändigt för ändamålet. De ska även stå i proportion till syftet, vilket innebär att risken för intrång samt brottets allvar ska ställas mot den olägenhet restriktionerna innebär för den häktade. Åklagaren ska därför göra en bedömning i varje enskilt fall och i förhållande till varje separat restriktion, samt inte vara snål med att bevilja undantag och lättnader till restriktionerna. Beviljandet av just lättnader är speciellt viktigt när det kommer till långa häktestider, vilket 4 månader har ansetts vara av JO (JO beslut dnr 679-2015).
Vad som anses vara rimligt eller proportionerligt är av ovan angivna skäl svårt för mig att avgöra eftersom jag inte har tillgång till samma information som åklagaren har. Bedömningen görs nämligen med hänsyn till varje enskilt fall. Däremot finns det vissa åtgärder man kan vidta som jag kommer förklara nedan.
Vad kan man göra?
För det första kan tingsrättens beslut om att bevilja restriktioner överklagas särskilt av den häktade (49 kap. 5 § punkt 6 rättegångsbalken). Det finns ingen tidsbegränsning för denna möjlighet. Ett överklagande ska vidare ske skriftligen och skickas in till tingsrätten (52 kap. 1 § rättegångsbalken). I detta överklagande ska man ange vilket beslut man överklagar och varför (52 kap. 3 § rättegångsbalken). Här vore det bra om en försvarsadvokat kunde hjälpa till. Har dina söner inte fått någon försvarare ska de begära en (21 kap. 3 a § rättegångsbalken).
Den häktade kan även begära tingsrättens prövning av beslut att införa specifika typer av restriktioner (6 kap. 4 § häkteslagen). Detta ska dock ske i samband med en prövning om restriktioner ska tillåtas överhuvudtaget.
Slutligen har man också möjlighet att JO-anmäla åklagarens agerande. Detta kan göras av både den häktade eller någon utomstående. Argument som kan framföras är att man inte anser att restriktionerna är proportionerliga eller nödvändiga med hänsyn till faran för att utredningen blir lidande. Hur man gör en JO-anmälan och vad den ska innehålla kan man läsa på JO:s hemsida.
Vänligen
