hur lång tid tar en rättegång, när kan en person häktas och vad är straffet för urkundsförfalskning, bedrägeri och olaga frihetsberövande
Hej! jag hälper en spansk författare som skriver en deckare som ta plats i Sverige.
Unden berättelsen blev brottslingen gripit av polisen.
brottmål är:
a) Urkundsförfalskning (personnummer, pass och körkort)
b) Bedrägeri. Han tog ut pengar från en person som redan är död. Han använde också sin bil och sin lägenhet
c) Olaga frihetsberövande Han berövade 2 personer friheten för 47 dagar
Mina frågor:
1) Hur lång tid tar det för att hålla rättegången
2) Vilken straff kan han utdömas ungefär?
3) Om han blev gripit av polisen skulle han också häktat ?(gå direkt till fängelse innan rättegången)?
Tack så mycket för hjälpen
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.
1) Hur lång tid tar det för att hålla rättegången?
Om jag förstår din fråga rätt, så undrar du hur lång tid det kommer ta innan rätten håller sin huvudförhandling, och hur lång tid huvudförhandlingen tar.
Så snart det finns skäl att anta att ett brott har begåtts ska en förundersökes inledas (rättegångsbalken 23 kap. 1§).
Under förundersökningen kommer det att utredas vem som skäligen kan misstänkas för brottet, och om det föreligger tillräckliga skäl för att väcka åtal mot gärningsmannen. Här samlas alltså in information och bevis om brottet, så att det kan framställas vid huvudförhandlingen (rättegångsbalken 23 kap. 1 §). Beslutet att inleda en förundersökning ska fattas av Polismyndigheten, säkerhetspolisen eller åklagaren.
Det finns ingen exakt tidsgräns på hur länge en förundersökning får pågå och när en åklagare måste väcka åtal, men en förundersökning måste bedrivas så snabbt som det går under omständigheterna (rättegångsbalken 23 kap. 4 §).
Är gärningsmannen häktad måste rätten sätta ut den tid då åtal ska väckas. Tiden får inte heller bestämmas längre än vad som är nödvändigt (rättegångsbalken 24 kap. 18 §).
När huvudförhandlingen väl är igång ska den genomföras utan onödiga uppehåll och så långt som möjligt i ett sammanhang.
Om huvudförhandlingen inte kräver mer än tre dagar ska den genomföras inom loppet av en vecka. I andra fall ska förhandlingen pågå minst tre dagar per vecka. Men om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning, huvudförhandlingens längd eller andra särskilda omständigheter får uppehåll göras i större omfattning. Är den tilltalade häktad får uppehållet inte göras i mer än en vecka, om det inte föreligger särskilda omständigheter (rättegångsbalken 46 kap. 11 §).
Sammanfattningsvis är det alltså svår att säga ungefär exakt hur lång tid det kommer att ta innan rätten håller sin huvudförhandling, och hur lång tid själva huvudförhandlingen kommer att ta - då det varierar beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, men utgångspunkten är att det ska ske så snabbt som möjligt.
2) Vilket straff kan han utdömas?
Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka straff som en person som begått urkundsförfalskning, bedrägeri och olaga frihetsberövande kan dömas till.
Urkundsförfalskning regleras i brottsbalken 14 kap. 1 §. Straffet för urkundsförfalskning är lägst 14 dagars fängelse och högst två år.
Grov urkundsförfalskning regleras i brottsbalken 14 kap. 3 § och straffet är fängelse i lägst sex månader och högst 6 år.
Bedrägeri regleras i brottsbalken 9 kap. 1 §och straffet för det är även här lägst 14 dagars fängelse och högst två år.
Grovt bedrägeri regleras i brottsbalken 9 kap. 3 §och straffet är lägst sex månader och högst 6 år.
Olaga frihetsberövande regleras i brottsbalken 4 kap. 2 §, och döms till lägst ett års fängelse och högst tio år. Är brottet ringa är straffet böter eller fängelse i högst två år.
När någon döms för flera brott är huvudregeln att rätten ska döma till en gemensam påföljd för brotten (brottsbalken 30 kap. 3 §) För att böter ska kunna dömas som gemensamt straff måste böter finnas med i straffskalan på var och ett av brotten (brottsbalken 25 kap. 5 §).
I ditt fall kommer böter inte bli aktuellt då böter inte kan följa på var och ett av brotten. Däremot får fängelse användas som gemensamt straff för flera brott om fängelse kan följa på något av brotten, något som blir aktuellt i ditt fall (brottsbalken 26 kap. 2 §).
Av samma paragraf framgår även att det gemensamma fängelsestraffet inte får vara längre än de högsta straffen sammanlagda med varandra eller 18 år. Det gemensamma fängelsestraffet får inte heller vara längre än det svåraste straffet med mer än ett år om det svåraste straffet är kortare än fängelse fyra år, två år om det svåraste straffet är fängelse fyra år eller längre men inte uppgår till fängelse i åtta år, eller fyra år om det svåraste straffet är fängelse i åtta år eller längre. Det gemensamma fängelsestraffet får inte heller vara lägre än det brott som har högst straffminimum.
Det gemensamma fängelsestraffet får alltså i ditt fall inte överstiga 14 år om gärningsmannen döms för normalgraden av urkundsförfalskning, bedrägeri och olaga frihetsberövande ( 2 år + 2 år + 10 år) – och det lägsta straffet får inte understiga ett år.
Döms han för grov urkundsförfalskning, grovt bedrägeri och olaga frihetsberövande blir fängelsestraffet även här max 14 år, eftersom fängelsetiden inte får överskrida det svåraste straffet med mer än fyra år, eftersom det svåraste straffet (som är olaga frihetsberövande i ditt fall) har fängelse i åtta år eller mer. (brottsbalken 26 kap. 2 §)
Den specifika längden på straffet (men det måste fortfarande hålla sig inom ramen på minst 1 år och max 14 år) kommer variera beroende på en rad olika omständigheter, såsom ex. försvårande och förmildrande omständigheter. Även det faktum att gärningsmannen tidigare har gjort sig skyldig till annat brott kan påverka straffet, och talar för fängelse. ( se brottsbalken 29 kap. och 30 kap.)
Det ska även uppmärksammas att det föreligger en presumtion mot fängelse i Sverige, och att man så långt som möjligt försöker undvika fängelse som en påföljd. (se brottsbalken 30 kap. 4§). Andra påföljder som kan bli tillämpliga istället är villkorlig dom, skyddstillsyn eller överlämnande till särskild vård (se brottsbalken 27–31 kap).
3) Kan han häktas?
Reglerna om häktning återfinns i rättegångsbalken 24 kap.Reglerna om häktning kan delas in i fyra olika fall, som jag kommer gå igenom nedan.
a) Häktning enligt rättegångsbalken 24 kap. 1 § stycke 1
Häktning enligt paragrafen förutsätter att gärningsmannen (han som gjort brottet) är på sannolika skäl misstänkt för brottet, och att minimistraffet för det brott som gärningsmannen är misstänkt för är fängelse i ett år.
För att kravet på sannolika skäl ska vara uppfyllt krävs det alltså att det föreligger en stark misstanke om att gärningsmannen begått brottet. Omständigheterna måste dock vara så att misstanken vid en objektiv (opartisk ) bedömning anses som berättigande. Misstanken får inte grunda sig på subjektiva (partiska) antagande, tillexempel vad en polisman misstänker eller antar under ett förhör med gärningsmannen.
För att häktning enligt paragrafen ska var uppfyllt krävs även att en eller flera av de tre risker som räknas upp i paragrafen är uppfyllda. Det skall alltså finnas en risk för att den misstänkte avviker (flyktfara), risk för att den misstänkte ska undanröja bevis eller på något annat sätt försvåra sakens utredning (kollusionsfara) eller en risk för att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet. (recidivfara)
Häktning får vidare endast ske om det är proportionerligt, dvs om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse (rättegångsbalken 24 kap. 1 § stycke 3)
b) häktning enligt rättegångsbalken 24 kap. 1 § stycke 2
Om minimistraffet för brottet är fängelse i två år utgår rätten från att häktning ska ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktningen saknas. Innebörden av bestämmelsen kan sägas vara att när någon är misstänkt för ett grovt brott ska rätten utan närmare undersökning utgå från att häktningsskäl föreligger, så länge inget annat framgår av utredningen.
Även här får häktningen endast ske om det är proportionerligt (rättegångsbalken 24 kap. 1 § stycke 3)
c) Häktning enligt rättegångsbalken 24 kap. 2 §
Om en person är misstänkt på sannolika skäl och hen är okänd och vägrar uppge sitt namn och hemvist, eller lämnandet av uppgifterna kan antas vara osanna får hen häktas oberoende av brottets straffskala.Detsamma gäller om personen saknar hemvist i Sverige och det finns en risk för att hen genom att bege sig från Sverige undviker lagföring och straff
d) Häktning enligt rättegångsbalken 24 kap. 3 §
Paragrafen tillåter häktning även för den som endast är skäligen misstänkt (dvs en lägre misstankegrad än misstänkt på sannolika skäl). För att sk. utredningshäktning enligt paragrafen skall bli tillämplig krävs att de häktningsförutsättningar som anges i rättegångsbalken 24 kap. 1 §, stycke 1, stycke 3 och stycke 4, eller rättegångsbalken 24 kap. 2 § är uppfyllda.
Det måste vidare vara av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar i väntan på ytterligare utredning om brottet.
Sammanfattningsvis är det svårt att säga vilken sorts häktning som skulle bli aktuell i ditt fall, då jag inte har tillräckligt mycket information. Men jag hoppas du fått en överblick om de olika häktningsgrunderna som kan hjälpa dig med boken!
Hoppas du fick svar på dina frågor
Mvh,
