Hur kan jag kräva in en obetalad skuld
Hej!
Jag har jobbat som konsult åt ett företag i ett och ett halvt år som är skyldig mig strax över 200 000kr. De har haft det lite tajt ekonomiskt ett tag, men eftersom jag har en personlig relation med ägaren och fått ungefär varannan faktura betald i tid, så har jag fortsatt arbetet trots uteblivna betalningar.
Jag har precis avslutat vårt samarbete eftersom deras skulder till mig blivit för höga.
Min fråga är nu, går det att säkerställa att jag får in de pengar som företaget är skyldig mig? Vad händer om företaget går i konkurs och/eller låter mina fakturor förbli obetalda?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Så som jag förstår din fråga så har du utställt kundfordringar till en kund som inte har betalat dessa fordringar (vilket är en sorts skuld kan man säga). Du vill då veta vilka åtgärder du kan vidta mot denna kund för att få betalt.
Betalningsföreläggande:
Du kan under vissa förutsättningar ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten enligt 1 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BFL) (här). Enligt 2 § samma lag är en förutsättning att fordran är förfallen till betalning. Enligt 5 § skuldebrevslagen är tidpunkten för betalning antingen den ni avtalat om, eller när du kräver återbetalning ifall ingen tid avtalats. Ansökan ska göras skriftligen, du måste ange yrkande och grund för betalningsföreläggandet, fordringarnas belopp, förfallodagen för fordringarna samt vilken ränta som begärs (9-11 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Om kronofogdemyndigheten godtar ansökan, så kommer din kund att delges och föreläggas att yttra sig angående ansökan inom högst två veckor (25 & 29 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Där kommer din kund erbjudas möjlighet att bestrida ansökan om de tycker att den är felaktig (31 §lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Om din kund bestrider fordran kan du begära att målet överlämnas till tingsrätten (33-35 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Annars så kan kronofogdemyndigheten meddela utslag i enlighet med ansökan (42 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ).
Utmätning:
Beslutet om betalningsföreläggande är en exekutionstitel, och denna kan användas för att driva in skulden (1 § utsökningsbalken) (UB) (här). Då ansöker du hos kronofogdemyndigheten att de verkställer den exekutionstitel du fått (2 kap 1 § utsökningsbalken). Verkställighet får göras med grund i ett betalningsföreläggande som du i detta scenario beviljats (3 kap. 1 § 1 stycket 8 punkten utsökningsbalken). Denna utmätning kan då ske på olika sätt, t.ex. genom exekutiv försäljning (8 kap. utsökningsbalken). Kronofogdemyndigheten kommer då utreda vilka tillgångar som är utmätningsbara (4 kap 9 § utsökningsbalken) och med vissa begränsningar som hittas i utsökningsbalken utmäta de tillgångarna. Eftersom jag inte har så mycket uppgifter om hur företaget ser ut så blir det svårt för mig att bedöma vilka tillgångar som kan komma att utmätas. Några begränsningar är:
Egendomen ska tillhöra bolaget (4 kap 17-8 § utsökningsbalken).Ekonomiska enheter får inte separeras (4 kap 6 § utsökningsbalken). Utmätningen ska ge ett försvarligt överskott vid försäljning (4 kap 3 § utsökningsbalken).Konkurs:
Går företaget i konkurs så blir du en borgenär i konkursboet. Det innebär att du tävlar med andra borgenärers rätt till ekonomisk kompensation ur boet. Då upphör utmätningsförfarandet och konkursförfarandet tar vid (4 kap. 9 b § UB). Då blir istället konkurslagen tillämplig (KonkL) (här). Till konkursboet kommer då företagets all utmätningsbar egendom att höra (3 kap. 3 § konkurslagen).
Vem som har bäst rätt till egendomen i konkursboet bestäms av förmånsrättslagen (här). Enkelt uttryckt så har du en oprioriterad fordran, förutsatt att du inte har begärt pant eller liknande säkerställande av betalning av din kund (18 § förmånsrättslagen). De som har förmånsrätt har således rätt till egendomen i konkursboet före dig, och du med alla andra borgenärer som är oprioriterade delar på resten i förhållande till hur stor fordran var. I många konkurser brukar det kunna sluta så att de oprioriterade borgenärerna får tillbaka en liten del om någon alls av sina fordringar.
I ett pågående mål så kan man även begära kvarstad ifall det finns risk att motparten kan komma undandra sig från att betala skulden (15 kap 1 § brottsbalken). Huruvida så är fallet här har jag svårt att bedöma utifrån den information jag har.
Sammanfattningsvis finns det rätt många olika scenarion som kan spela ut här, men jag hoppas att detta gav dig lite vägledning angående vad som kan komma att hända!
