FrågaPROCESSRÄTTÖvrigt24/11/2018

Hur kan åklagarens överklagan av dom i brottmål se ut?

Om en person blir friad för grovt förtal, hur kan åklagarens överklagan till Hovrätten se ut? Mer exakt, behöver åklagaren prövningstillstånd? Kan brottsrubriceringen fritt ändras till låt oss säga förolämpning eller (om det berörde etnicitet) hets mot folkgrupp när det kommer till hovrätten även om det bara gällde grovt förtal i tingsrätten? Tacksam för er hjälp!

Lawline svarar

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

I svaret kommer jag att behandla regler som gäller för brottmål och kommer att bortse från att ett eventuellt enskilt åtal behandlas vid sidan om brottmålet. Reglerna som tillämpas finns i Rättegångsbalken (RB).

Åklagaren kommer i sin överklagan främst att ta ställning till det som tingsrätten kommit fram till i sina domskäl och peka på det som han eller hon är missnöjd med beträffande domen. En överklagan ska också rent formellt innehålla vissa uppgifter som framgår av RB 51 kap 4 §, t. ex. vilken del av åtalet som överklagas .

Den allmänna utgångspunkten är att prövningstillstånd krävs i Hovrätten, enligt RB 49 kap 12 §. För grovt förtal ingår två års fängelsestraff i straffskalan som högsta påföljd. Det handlar med andra ord om ett tillräckligt grovt brott för att anses nödvändigt för tilltalad eller åklagare att få frågan prövad åtminstone i två instanser. För grova brott aktualiseras därmed en undantagsregel om att prövningstillstånd inte krävs för att få saken prövad i Hovrätten, enligt RB 49 kap 13 §. Åklagaren kommer alltså inte att behöva prövingstillstånd för sin överklagan.

Ett åtal får som utgångspunkt inte ändras. Enligt RB 45 kap 5 § 3 st får åklagaren alltid inom ramen för samma gärning justera åtalet genom att tex. åberopa ett annat lagrum eller ny brottsrubricering. Att ändra brottsrubricering är med andra ord inte att ändra åtaler. Detta gäller även i högre rätt, även om paragrafen genom sin placering i brottsbalken egentligen reglerar vad som gäller i tingsrätten. Åklagaren kan alltså i Hovrätten justera åtalet att omfatta förolämpning eller hets mot folkgrupp, förutsatt att det fortsättningsvis handlar om samma gärning. Som utgångspunkt kan man anta att det handlar om samma gärning så länge rubriceringen hänför sig till väsentligen samma händelseförlopp (vilket är Högsta Domstolens syn på begreppet, se NJA 1987 s. 61).

Vänligen,

Ellen HägerströmRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 995 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Processrätt och Övrigt? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo