Hur hanteras en konstitutionell normkonflikt mot EU-rätten?

2017-11-28 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA
Hej! Jag har en fråga gällande i de fall, en normkonflikt skulle uppstå mellan konstitutionell nationell rätt och EU rätt. Vad jag förstår kan EU rätt gå över de svenska grundlagsbestämmelserna, såvida det inte rör de bestämmelser som ställs upp i 10 kap 6 § RF dvs. bl.a. bestämmelser som rör statsskicket. Om offentlighetsprincipen skulle ställas mot EU:s skydd för personuppgifter, innebär det att den svenska rätten står över EU-rätten? (då offentlighetsprincipen utgör en del av de grundläggande bestämmelserna för statsskicket) Om det skulle komma till att de båda bestämmelserna ställs mot varandra, hade Sverige fått begära ett förhandsavgörande från EU om hur bestämmelserna ska tolkas mot varandra? Eller hade Sverige blankt kunnat neka att följa EU:s bestämmelser, just för att bestämmelsen rör statsskicket? Kan Sverige dra unionen inför rätta på något sätt, då Sverige inte gett EU befogenhet att fatta beslut om sådant som rör vårt statsskick? Vilka blir konsekvenserna, ex måste vi ändra i grundlagen (dvs. ändra offentlighetsprincipen), eller står våra konstitutionella bestämmelser över EU rätten på denna punkt? Har försökt hitta svaret både i böcker och online men inte kunnat hitta något konkret svar på konsekvenser och utfall, eller vilken väg man går vid denna typ av normkonflikt skulle bli aktuell. Stort tack på förhand. Med Vänliga Hälsningar
SVAR

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fråga rör en tämligen invecklad frågeställning, som egentligen inte har något entydigt svar: Vem avgör vad EU får lagstifta om? EU eller medlemsstaterna? EU-domstolen eller nationella domstolar?

Vem bestämmer? EU-domstolen eller nationella domstolar?
EU-domstolen har länge hävdat ensamrätt till att tolka EU-fördragen och sätta gränserna för EU:s kompetens. Därutöver har EU-domstolen en väldigt strikt syn på EU-rättens överordnade ställning i förhållande till nationell rätt. I målet Internationale Handelsgesellschaft (mål nr 11/70) konstaterade domstolen att EU-rätten till och med har företräde framför medlemsstaternas grundläggande konstitutionella principer. Med detta avgörande i åtanke är det inte troligt att EU-domstolen skulle tillerkänna den svenska offentlighetsprincipen företräde framför EU-rätten.

EU-domstolens praxis har dock inte alltid accepterats av de nationella domstolarna. Ett känt exempel är Tysklands författningsdomstol (Bundesverfassungsgericht) som i de så kallade "Solange"-målen har ifrågasatt EU-domstolen och hävdat sin rätt att förklara EU-rättsliga författningar otillämpliga i Tyskland om EU inte respekterar de grundläggande rättigheter som skyddas av den tyska grundlagen. Liknande ifrågasättanden har även yttrats från domstolar i många andra EU-länder. I Sverige har dock ingen domstol (ännu) ifrågasatt någon EU-rättslig författnings laglighet eller på annat vis berört grundläggande frågor om EU:s kompetens. Om offentlighetsprincipen skulle hotas av en EU-rättslig författning är det dock sannolikt att Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) skulle bli tvungen att ta ställning till författningens laglighet. Det är svårt att förutspå vad HFD skulle komma fram till, men vi kan konstatera att domen skulle bli omdiskuterad oavsett utgången i målet.

Vad kan Sverige göra om offentlighetsprincipen hotas?
Om Sverige anser att EU har överskridit sin kompetens och att en EU-rättslig författning därför är olaglig, kan Sverige väcka en ogiltighetstalan i EU-domstolen (art. 263 FEUF). EU-domstolen kan då ogiltigförklara författningen. EU-domstolen brukar dock tillerkänna EU en tämligen bred lagstiftningskompetens. Det är därför ovanligt att domstolen ogiltigförklarar EU-rättsliga författningar på grund av bristande kompetens.

Sverige kan förstås också ignorera den EU-rättsliga författningen med motiveringen att den är otillämplig eftersom EU har överskridit sin kompetens. En förutsättning för detta är förstås att svenska domstolar slår fast att den EU-rättsliga författningen är otillämplig. Om så sker kommer inte författningen att tillämpas i Sverige, oberoende av vad EU-domstolen anser, eftersom EU-domstolen saknar möjligheter att själv verkställa ett beslut i Sverige. Risken med denna lösning är att Europeiska Kommissionen skulle kunna väcka en fördragsbrottstalan mot Sverige i EU-domstolen (art. 258 FEUF). Såvida inte Kommissionen förhåller sig passiv, skulle alltså Sverige kunna tvingas till att antingen ändra sin lagstiftning, förhandla om undantagsbestämmelser eller begära utträde ur unionen.

Sammanfattning
Frågan om huruvida våra konstitutionella bestämmelser är underordnade EU-rätten eller inte är med andra ord svårbesvarad. EU-domstolen anser att EU-rätten har företräde över all nationell lagstiftning, men svenska domstolar har ännu inte tagit ställning till vilka gränser den svenska lagstiftningen ställer upp för EU-rättens tillämplighet. Min bedömning är att det är osannolikt att EU skulle påtvinga Sverige inskränkningar i offentlighetsprincipen eftersom det skulle riskera att leda till en djup konflikt mellan svenska domstolar och EU-domstolen. Det är något som EU med stor sannolikhet vill undvika.

Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.

Med vänlig hälsning,

Jonatan Sundqvist
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?