Hur fungerar gränsen på fem prisbasbelopp mellan bedrägeri och grovt bedrägeri?

FRÅGA
hej,När det avser gränsen mellan bedrägeri och grovt bedrägeri talar man om ett värde om 5 basbelopp. Men till vilket år sätter man basbeloppet? Från det året som brottet begicks eller för det året som själva stämningen äger rum? Tex om ett brott begicks år 2015, och åtal väcks å3 2018, utgår man från basebeloppet för år 2018 eller 2015 då brottet begicks vid fastställande av värdet? Hoppas ni förstår vad jag menarmvh
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga

Jag kommer först att kort svara på din fråga för att sedan därunder ge dig ett lite längre svar där jag redogör för vilka övriga faktorer som domstolen tar hänsyn till när den bedömer om det rör sig om grovt bedrägeri.

Kort svar: Man kollar på värdet på prisbasbeloppet det året då brottet begicks, alltså i ditt exempel kollar man på prisbasbeloppets värde år 2015.

Hur bedömer en domstol om det rör sig om grovt bedrägeri eller inte?

I brottsbalken (BrB) fastslås vad ett bedrägeri är, se BrB 9 kap. 1 §. Vid bedömningen om brottet ska klassificeras som grovt ska domstolen exempelvis ta hänsyn till om gärningsmannen missbrukat allmänt förtroende, använt vilseledande bokföring eller om brottet varit av särskild farlig art eller handlat om ett stor summa pengar, se BrB 9 kap. 3 § 2 st. Om bedrägeriet är att anse som grovt ska gärningsmannen dömas till minst 6 månader och högst 6 års fängelse, se BrB 9 kap. 3 § 1 st.

Hur mycket pengar det rör sig om är alltså enbart en av många faktorer domstolen ska ta hänsyn till när de bedömer om bedrägeriet är att anse som grovt. Det stämmer att man i praxis har kommit fram till att om man enbart tittar på den ekonomiska faktorn så ligger gränsen för vad som rent ekonomiskt klassificeras som grovt bedrägeri på fem prisbasbelopp, och då är det prisbasbeloppets värde det året brottet begicks. I år (2018) ligger prisbasbeloppet på 45 500 kr och gränsen för grovt bedrägeri skulle därmed i år ligga på 227 500 kr. Men detta är alltså enbart när det inte föreligger några andra relevanta omständigheter som påverkar domstolens bedömning. I praktiken gör domstolen alltid en helhetsbedömning där man utgår ifrån de faktorer som nämns i BrB 9 kap. 3 § 2 st. och där den ekonomiska faktorn enbart är en del i helhetsbedömningen.

Hoppas du fått svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig igen!

Vänliga hälsningar

Axel Bellander
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB (255)
2018-10-28 Hur fungerar gränsen på fem prisbasbelopp mellan bedrägeri och grovt bedrägeri?
2018-10-28 Bedrägeri och förutsättningar för förstöring av patientjournal
2018-10-08 Hur anmäler man sol och vårare?
2018-10-05 Påföljder för utpressning

Alla besvarade frågor (61770)