Hur fördelas arvet vid gemensamma barn och särkullebarn?

Vi är gifta. Vi har två gemensamma barn och maken har ett särkullsbarn. Jag har giftorättsgods till ett värde av 500 000 och maken 800 000, jag har dessutom enskild egendom till ett värde av 1 500 000. Vi har inbördes testamente.

Har vi förstått följande riktigt? Om maken dör först ärver särkullsbarnet 1/3-del av 650 000. Men om jag dör först, så räknas det ut en kvotandel, som blir ca 78% till våra gemensamma barn och 22% till särkullsbarnet den dag även maken dör.

Vi har fått svar tidigare att procentfördelningen blir likadan oavsett om det inbördes testamentet anger full äganderätt eller fri förfoganderätt. Nu blir vi så förvirrade eftersom vi har fått ett annat svar nämligen att om den efterlevande ärver med full äganderätt så sätts barnens rätt till efterarv ur spel och ingen kvotdel räknas ut. Innebär det att alla tre barnen ärver lika stora delar av den totala summan 2 800 000 (om samma summor finns kvar och inget har testamenterats bort)? Svaret på denna fråga kan ju göra enorm skillnad.

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!


Du har inte berättat vad som står i era testamenten. Därför kan jag bara förklara vad som händer vid arv normalt sett när inget testamente har upprättats. Det framgår inte heller om ni har ett äktenskapsförord eller inte, så jag utgår från att ni inte har det.

Jag vill börja med att påpeka att summan av era arv blir likadana oavsett vem av er som dör först. Det som händer när någon av er dör är att era gemensamma tillgångar (ert giftorättsgods) läggs ihop och sedan delas på hälften mellan er. Din enskilda egendom hålls separat och läggs till på din andel. Vad som blir era andelar delas sedan upp på era barn. Din makes särkullbarn inte kommer ärva någonting från dig eftersom det inte räknas som ditt barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Det innebär att din andel kommer delas på två (på era två gemensamma barn) och hans andel kommer delas tre (på era två gemensamma barn och hans särkullbarn) (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).

Den som fortfarande lever när den andra dör får full äganderätt över sin andel av pengarna. Det innebär att man får göra vad som helst med pengarna. Eftersom ni är gifta har dock den av er som fortfarande lever när den andra dör även förtur till den dödas arv med fri förfoganderätt, före era gemensamma barn (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Det innebär att man får göra i princip vad som helst med pengarna utan att ge bort eller testamentera bort dem. När båda ni har dött tilldelas arvet era barn (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Särkullbarnet är dock undantaget från regeln och har rätt att få ut sin del direkt när föräldern dör. Det innebär att om din make dör först har särkullbarnet rätt till sin tredjedel av din makes arv direkt medan resterande två tredjedelar tillfaller dig (3 kap. 1 § första stycket ÄB).

Full äganderätt och fri förfoganderätt reglerar endast vad man får göra med pengarna. Om pengarna innehas med full äganderätt eller fri förfoganderätt har således ingen betydelse för fördelningen av arvet. Era barn kommer ärva samma andelar ur det totala arvet oavsett. I och med att du och din man är gifta, och den av er som lever längst får förtur till den andras arv innan era gemensamma barn, så är det som kan hända dock att den totala summan av era arv kan kan minska (eller öka) under den tiden. Själva andelarna av det totala arvet som sedan tillfaller era barn kommer dock fortfarande vara samma andelar ur det arv som finns kvar.



Jag har gjort en uträkning nedan som jag hoppas klargör hur arvet fördelas.

Ditt arv:

• Era gemensamma tillgångar läggs ihop och delas på hälften.
500 000 kr + 800 000 kr = 1 300 000 kr
1 300 000 / 2 = 650 000 kr
• Din enskilda egendom läggs till på din andel.
650 000 + 1 500 000 kr = 2 150 000 kr
• Om du dör först behåller han sin andel. Din andel tillfaller först din make, och efter hans död era två gemensamma barn som får en lika stor andel var.
2 150 000 kr / 2 = 1 075 000 kr



Din makes arv:

• Era gemensamma tillgångar läggs ihop och delas på hälften.
500 000 kr + 800 000 kr = 1 300 000 kr
1 300 000 kr / 2 = 650 000 kr
• Om han dör först behåller du din andel. Ur hans andel kan hans särkullbarn kräva sin tredjedel direkt. Resterande två tredjedelar tillfaller först dig, och efter din död era två gemensamma barn som får en lika stor del var.
650 000 kr / 3 = 216 667 kr


Hoppas att du fått svar på din fråga!

Vänligen,

Lovisa SjöstedtRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Arvs- och testamentsrätt och Arvsordning? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo