Hur fördelas arvet i när två makar efterlämnar ett gemensamt barn och ett särkullbarn?
Gift par. Inget testamente finns. Paret har ett gemensamt barn och kvinnan har sedan tidigare ännu ett barn. Mannen avlider först. Hur fördelas arvet då?
När sedan också kvinnan avlider, hur fördelas arvet då mellan gemensamma barnet och särkullebarnet?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Frågan besvaras med regler som finns i ärvdabalken (ÄB).
Hur fördelas arvet när maken avlider?
När maken avlider ärver hustrun enligt 3 kap. 1 § ÄB all egendom efter honom. Arvet tillfaller hustrun med fri förfoganderätt. Detta innebär att hustrun inte får testamentera bort den egendom hon tilldelas i arv efter maken.
Exempel: Maken äger egendom till ett värde av 100 000 kr. Hustrun äger egendom till ett värde av 100 000 kr. När maken dör ärver hustrun 100 000 kr med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon därefter äger egendom till ett värde av 200 000 kr. Vi kan då konstatera att arvet efter maken uppgår till 1/2 av makarnas sammanlagda egendom (100 000/200 000 = 1/2). Detta innebär att hustrun därefter inte får testamentera bort mer än 1/2 av sin totala egendom.
Hur fördelas arvet när hustrun avlider?
När hustrun avlider fördelas först den del av hustruns egendom som hon har ärvt från den avlidne maken enligt 3 kap. 2 § ÄB. Den här delen av arvet kommer att tillfalla makarnas gemensamma barn.
Exempel: Vi utgår ifrån samma förutsättningar som i det förra exemplet, dvs., maken ägde ursprungligen 1/2 av makarnas totala egendom. Även hustrun ägde ursprungligen 1/2 av makarnas gemensamma egendom. När hustrun avlider så ska först mannens 1/2 tilldelas makarnas gemensamma barn. Makarnas respektive andelar av den sammanlagda egendomen bestäms utifrån vilken egendom maken respektive hustrun äger efter den bodelning som sker när maken avlider. Därför kommer alltid 1/2 av den totala egendomen anses komma från mannen, oavsett om hustrun äger mer än 200 000 kr när hon avlider. Om hustruns egendom exempelvis är värd 600 000 kr när hon avlider så kommer 1/2 av 600 000 kr (300 000 kr) anses vara den del av arvet som ursprungligen kommer ifrån maken. Dessa 300 000 kr tilldelas makarnas gemensamma barn och är barnets arv efter sin far.
Därefter fördelas den resterande delen av arvet. Den här delen av arvet är alltså den egendom som ursprungligen kommer ifrån hustrun och ska delas lika mellan hennes barn. Detta innebär att arvet efter hustrun delas lika mellan makarnas gemensamma barn och särkullbarnet.
Exempel: Vi utgår ifrån samma förutsättningar som i föregående exempel. Hustruns del av makarnas totala egendom är 1/2 och uppgår till 600 000 kr vid hennes död. 1/2 av arvet (300 000 kr) har redan tilldelats makarnas gemensamma barn och 1/2 (300 000 kr) kvarstår och ska fördelas mellan makarnas gemensamma barn och särkullbarnet som alltså får 150 000 kr var.
Du har säkert redan märkt att arvingarna inte tilldelas specifika ägodelar utan får rätt till en viss andel (arvslott) vars storlek bestäms i pengar. Arvingarna får sedan försöka enas om vilka ägodelar som var och en ska tilldelas vid arvsskiftet. Varje arvinge tilldelas sedan ägodelar till ett värde som motsvarar arvingens andel av arvet.
Exempel: Vi utgår ifrån samma förutsättningar som i föregående exempel. Makarnas gemensamma barn blir tilldelad en arvslott som uppgår till 450 000 kr. Särkullbarnet har endast rätt att ärva sin biologiska mor och blir därför tilldelad en arvslott som uppgår till 150 000 kr. Vid arvsskiftet får arvingarna enas om hur den avlidnas ägodelar ska fördelas. I slutändan ska dock varje arvinge får ägodelar till ett värde som motsvarar arvingens arvslott.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänligen,
