Hur fördelas arvet för makar, då ena maken har barn men inte den andra?
Hej,
Min man och jag har varit gifta i 40 år.
Min man har ett biologiskt barn sedan tidigare.
Fråga 1.
Om nu jag, hustru, dör född 1948, före min man. Ärver då min man allt efter mig?
Fråga 2.
Om min man dör före mig hur fördelas arvet då?
Min mans biologiska barn är inte adopterad av mig.
Vi vill ju att vår dotter ärver allt den dag då vi båda har dött, alltså även efter mig som inte har några biologiska band.
Fråga 3.
Måste vi skriva testamente så att vår dotter är garanterad att få arv efter oss båda?
Vi är mycket osäkra om vad som gäller.
Tack // Vänliga hälsningar,
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Nedan kommer jag att svara på frågorna i den ordning som du ställt dem:
1. I detta fallet har alltså makarna inga gemensamma barn, men en av makarna har ett särkullbarn. Om maken utan barn avlider först och det inte finns testamente som säger annat så ärver den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) ( se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). När sedan den efterlevande maken avlidit har bröstarvingar till den först avlidna maken, eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling rätt till efterarv. Den som har bästa arvsrätten (alltså den som står först i rätten till arv) ärver då hälften av den efterlevande makens bo, eller om kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken utgör en annan andel än hälften, ärver efterarvingen den andelen. Detta stadgas i 3 kap. 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). I första hand ärver alltså din make dig, men eventuella efterarvingar, såsom exempelvis föräldrar eller syskon har rätt till efterarv. Detta är alltså om något testamente inte finns.
2. Om den make som har barn avlider först ärver barnet enligt 2 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). I 3 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) stadgas att efterlevande make inte har rätt till arv om arvlåtaren efterlämnar bröstarvinge (alltså barn och om barn är avlidet, barnbarn etc), som inte är makarnas gemensamma barn. Då har efterlevande make bara rätt till arv om bröstarvingen avstår sin rätt till arv enligt 3 kap. 9 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1). Bröstarvingen har då istället rätt till efterarv såsom anges i 3 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1).
Det går att ange i testamente att efterlevande make ska ärva, och att bröstarvinge ska erhålla efterarv då den efterlevande maken avlidit. Bröstarvingar har dock alltid rätt till laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1), vilken är hälften av bröstarvingens arvslott. Denna kan inte testamenteras bort, utan om ett testamente kränker bröstarvinges laglott kan bröstarvinge jämka testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1) för att få ut laglotten. Men om bröstarvinge inte inom sex månader efter att hen tog del av testamentet påkallar jämkning utgår arvet såsom det är förordnat i testamentet, detta anges också i 7 kap. 3 § ÄB.
3. För att ett barnet i detta fallet ska ärva den make som inte är dess biologiska eller adoptiv förälder behöver ett testamente upprättas. Testamenten upprättas i enlighet med 10 kap. ÄB. Det kan då vara bra att tydliggöra att makarna först ärver varandra och sedan ange vem som har rätt till efterarv.
För den make som har barn kan man skriva ut viljan att efterlevande make ska ärva allt först och att barnet ska har rätt till efterarv när den efterlevande maken gått bort. Men man bör alltså vara medveten om att bröstarvingen ändå har rätt att kräva ut sin laglott om hen påkallar jämkning i enlighet med 7 kap. 3 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1).
För den make som inte har några barn kan man alltså ange att efterlevande make ärver i första hand och sedan ange efterarvinge, som då alltså kan vara din makes barn i detta fallet. Här bör också nämnas att föräldrar, syskon, syskonbarn etc inte har någon laglottsrätt såsom bröstarvingar har.
Hoppas att du har fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning
