Hur fördelas arv om bröstarvingar saknas?
Person A har en bröstarvinge, person B. Person B har tillsammans med person C ett barn, person D. B och C har inte varit gifta och lever inte tillsammans. När person A avlider, har person B tillsammans med sitt barn, person D, redan avlidit i en olycka. Kommer då person C att ärva sitt barn, person D? Vi utgår från att person D var ung och inte bildat egen familj då hen avled. Blir det någon skillnad om person A hade fler bröstarvingar, d.v.s syskon till person B?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag är inte helt säker på att jag förstår din fråga. Jag uppfattar den emellertid som att du vill veta om en förälder kan vara berättigad till det arv ett sedan tidigare avlidet barn skulle ha fått efter en tredje person. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken (1958:637). Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.
Fördelningen av kvarlåtenskap i svensk rätt
Enligt svensk rätt kan kvarlåtenskapen efter en person fördelas på två sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den ordning som anges i ärvdabalken, den s.k. legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken (1958:637)). Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen istället enligt den avlidnas vilja. Den legala arvsordningen används i de situationer då den avlidna inte har upprättat ett testamente. Arvlåtaren kan alltså åsidosätta den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente.
Efteresom du inte nämner något om förekomsten av eventuella testamenten i din fråga så utgår jag från att sådana saknas (och bortser därmed från vad detta skulle kunna innebära för fördelningen av kvarlåtenskapen efter både person A och D).
Fördelning av kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen
Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas till medlemmarna i en av tre arvsklasser, så kallade parenteler. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen. Observera härvid att endast den som är vid liv vid arvlåtarens död kan vara arvsberättigad (1 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637).
Vilka som ingår i de olika arvsklasserna framgår av 2 kap. ärvdabalken (1958:637). Till den första arvsklassen hör den avlidnes bröstarvingar, dvs. den avlidnes barn, barnbarn och osv. (2 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637)). Observera att detta endast omfattar biologiska och adopterade barn. Dessa ska samtliga ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken (1958:637)). Till den andra arvsklassen hör istället den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ärvdabalken). Vid behov träder eventuella syskon, syskonbarn och syskonbarnbarn (osv. se den s.k. istadarätten) till den avlidne in i föräldrarnas ställe. Till den tredje arvsklassen hör så den avlidnes mor- och farföräldrar samt, vid behov, dessas barn, det vill sägas den avlidnes eventuella mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (2 kap. 3 § ärvdabalken).
Vad som gäller i ditt fall?
I den mån jag har förstått din fråga korrekt så är personerna B och D, dvs. person A:s bröstarvingar, redan avlidna då person A avlider. Detta borde innebära att arvingar i den första arvsklassen saknas och att kvarlåtenskapen efter person A istället kommer att fördelas till eventuella arvingar i den andra arvsklassen, dvs. person A:s föräldrar alternativt syskon, syskonbarn etc. Saknas även sådana kommer kvarlåtenskapen istället att fördelas till eventuella arvingar i den tredje arvsklassen, dvs. person A:s eventuella mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. Person C kommer alltså inte att kunna träda i person D:s ställe som arvsberättigad efter person A (person C tillhör ju inga av de aktuella arvsklasserna).
Observera dock att person C kommer att kunna vara arvsberättigad efter person D (i egenskap av förälder tillhör ju person C den andra arvsklassen). Av de anledningar som framförts ovan kommer person D:s kvarlåtenskap emellertid inte att innehålla någon del av arvet efter person A (detta kommer istället att fördelas till andra arvsberättigade efter person A).
Jag hoppas att du har fått ett, åtminstone någorlunda, hjälpsamt svar på din fråga. Frågor som rör kvarlåtenskap och testamente kan vara ganska krångliga och om något är oklart eller om du har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. Detsamma gäller givetvis även i den mån jag har missförstått din fråga. I den mån du är intresserad kan du även läsa vidare om ämnet på Sveriges domstolars hemsida här och här eller på Skatteverkets hemsida här, här, här och här.
Vänligen,
