Hur delas bostad vid skilsmässa?
Min fru och jag har alltid skilt på "mina", "dina" och våra gemensamma pengar. Vi har ett äktenskapsförord som säger (förkortat) att nuvarande egendom, den som i framtiden förvärvas, träder istället för, eller fås som avkastning från sådan egendom, skall vara respektives enskilda egendom och inte giftorättsgods.
Vi planerar nu att köpa ny bostad. Eftersom jag har kapital jag kan frigöra skulle merparten av köpeskillingen komma från mig, medan vi gemensamt sedan skulle betala eventuella avgifter och räntor.
Hur skulle bostaden delas vid eventuell skilsmässa eller dödsfall? Gäller äktenskapsförordet även här, så att den del av bostadens värde som köpts med mina medel räknas som min egendom?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
När äktenskapet upphör på grund av skilsmässa eller dödsfall sker en bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). All egendom behöver då kvalificeras som antingen giftorättsgods eller enskild egendom. Till följd av ert äktenskapsförord kommer allt vara enskild egendom, likaså den nya bostaden (7 kap. 2 § första punkten äktenskapsbalken). För att äktenskapsförordet ska gäller behöver det vara skriftligt, undertecknat och registrerat hos Skatteverket (7 kap. 3 § äktenskapsbalken). Eftersom all egendom är enskild kommer någon bodelning bara resultera i att ni behåller vad ni äger. Äktenskapsförordet påverkar inte vad ni äger utan bara att varje make får behålla vad den äger.
Hur ägarfördelningen ser ut är dock ingen självklarhet. Du nämner i frågan att ni har stått för olika stora delar av köpeskillingen. Det behöver inte betyda att ni äger huset med de delarna. I lagfarten kan den eller de öppna ägaren/-na uttolkas men det har i rättspraxis utvecklats en princip om dold samäganderätt av fastighet. Om det anses föreligga dold samäganderätt anses vardera make äga halva fastigheten var (1 § lag om samäganderätt). Det gäller oavsett vad som står i lagfarten.
För att dold samäganderätt ska föreligga behöver tre kriterier vara uppfyllda. För det första ska egendomen var inköpt för gemensamt bruk. Jag tolkar det som att ni köper bostaden ihop för att båda använda den. För det andra ska den make som inte är den öppne ägaren i lagfarten ha lämnat ett ekonomiskt bidrag vid köptillfället. Du nämner att ni båda bidragit ekonomiskt vid köpet. Avgifterna och räntor inträffar efter köpet. Om de två första kriterierna är uppfyllda antas för det tredje att egendomen samägs. För att det inte ska antas behöver det visas att det inte fanns en avsikt att köpa egendomen tillsammans vid köpet.
Sammanfattningsvis kan sägas att vid en skilsmässa skulle all egendom bli enskild och ingen ingå i en bodelning. Äktenskapsförordet gäller. Ni får alltså behålla det ni äger. Vad ni äger är dock inte helt självklart till följd av en eventuell dold samäganderätt. Vill ni äga bostaden med olika andelar bör ni tydligt visa den avsikten vid köpet, gärna skriftligt. Vid ett dödsfall blir det som vid skilsmässa. Den avlidnes kvarlåtenskap går dock till den efterlevande maken. När båda makar gått bort får deras gemensamma barn egendomen. Har de särkullbarn kan de dock få ut sin del direkt, för den efterlevande maken.
Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!
Vänligen,
