Hur blir det med vår egendom vid skilsmässa respektive dödsfall?
När vi gifte oss skrevs ett äktenskapsförord, där bland annat angavs att min villa ska fortsatt vara min enskilda egendom.
Några år senare skrevs ett gåvobrev, där gåvan till hustrun är halva villans värde, men som giftorättsgods.
Innebär detta att, både vid skilsmässa och vid min död, hustrun endast har rätt till hälften av halva husets värde (1/4)? Eller, som den egentliga avsikten var, halva (1/2) vid min död men en fjärdedel (1/4) vid skilsmässa?
Motivet är att jag vill ha fördel vid skilsmässa, samtidigt som jag vill ge hustrun fördel över mina särkullbarn, när jag dör.
Kan man nu i efterhand komplettera gåvan till: Vid min död 1/2 och vid skilsmässa 1/4 av villans värde?
Genom att:
* skriva ett nytt gåvobrev som ersätter det nuvarande? eller
* komplettera det nuvarande gåvobrevet? eller
* skriva en revers/skuldebrev inom äktenskapet där jag tillskriver hustrun den extra fjärdedelen (1/4) villkorat att gälla/tillgodogöras henne vid min död? eller
* finns det andra möjligheter på förslag?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Som jag tolkar din fråga upprättades det i samband med ert giftermål ett äktenskapsförord i vilket det bland annat angavs att din fastighet skulle vara din fortsatt enskilda egendom. Några år senare skänkte du 1/2 fastigheten till din hustru som giftorättsgods. Idag äger ni halva fastigheten var, din halva är din enskilda egendom, medan hennes halva andel utgör giftorättsgods. Du undrar nu vad som sker dels vid skilsmässa, dels för det fall att du avlider. Du vill ha fördel vid skilsmässa, samtidigt vill du ge din hustru fördel över dina särkullbarn när du avlider.
När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § första stycket Äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § ÄktB). I bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer bland annat genom äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB).
När det görs en bodelning er emellan, oavsett om den sker på grund av äktenskapsskillnad eller att du avlider, kommer inte din halva av fastigheten att ingå, då den är din enskilda egendom. Din hustrus andel i fastigheten utgör giftorättsgods och kommer att ingå. I princip innebär det en hälftendelning och man kan se det som att hon får 1/4 av fastigheten och du 3/4. Du erhåller 1/4 genom bodelningen och halva fastigheten, 2/4, är redan din enskilda egendom. (Resonemanget blir dock något hypotetiskt då du får ha i åtanke att värdet av allt giftorättsgods ska ingå i bodelningen och att det därefter ska göras en skuldtäckning. Om en make exempelvis har 500.000 kronor i giftorättsgods, men 450.000 kronor i skulder kommer vederbörande endast att gå in med 50.000 kronor i bodelningen). Bodelningen sker på samma sätt, oavsett om ni skiljer er eller om du avlider. Vid en skilsmässa blir det således i princip som du önskar; du kommer att erhålla en större andel av fastigheten än din hustru.
Om du avlider ska som synes en bodelning göras enligt ovan, innebärande att kvarlåtenskapen efter dig innefattar mer av fastigheten än vad din hustru får. Hennes halva kommer att delas även då. Om ni har barn inom äktenskapet är det inte något direkt problem. Då ärver din hustru dig, de gemensamma barnen ärver er båda den dag hon går bort. Eftersom du har särkullbarn innebär det däremot att barnen har rätt att få ut sitt arv direkt när du gått bort (jfr 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Bröstarvingar (dvs. dina barn) ärver enligt den legala arvsordningen med lika stor andel (jfr 2 kap. 1 § ÄB). I ditt fall innebär det att dina barn delar på kvarlåtenskapen efter dig (i princip halva fastigheten som är din enskilda egendom och den fjärdedel du erhåller i bodelningen). För att reglera det är min rekommendation att du skriver ett testamente.
Det är i svensk rätt inte möjligt att göra barn helt arvlösa, ett barn har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är halva arvslotten. För att exemplifiera det enkelt: Om vi antar att det när du avlider finns en kvarlåtenskap efter dig om 1.000.000 kr (innefattande såväl enskild egendom som delat giftorättsgods) och du har två särkullbarn, har dessa rätt till 500.000 kronor var. Om du testamenterat bort all din egendom krävs att barnen påkallar jämkning för att få ut laglotten. Arvslotten för vardera barn i exemplet är 500.000 kronor, innebärande att laglotten är 250.000 kronor. Du bör således skriva ett testamente, antingen att du testamenterar bort all din kvarlåtenskap till din hustru eller att du testamenterar bort viss egendom (t.ex. viss andel av fastigheten). Du kan därmed styra fördelningen av din egendom vid din bortgång, med undantag för laglotten. En fördelning genom testamente innebär att din hustru kan få en fördel i förhållande till särkullbarnen.
Exakt hur testamentet bör skrivas går tyvärr inte att besvara utan att veta hur dina tillgångar ser ut. Det "enklaste" är givetvis att du skriver ett testamente i vilket du testamenterar all din kvarlåtenskap till din hustru. Då krävs det att dina barn påkallar jämkning av testamentet. Laglottsanspråket är endast giltigt om i sex månader, om de inte begär jämkning inom sex månader från att de tagit del av testamentet kommer allt att tillfalla din hustru. Ett alternativ är att testamentera bort fastigheten till henne, del av fastigheten till henne eller all din egendom utom laglotten. För att du ska få det så korrekt som möjligt är det en god idé att du tar hjälp av en jurist för att upprätta testamentet så det blir precis som du önskar. En jurist på Lawlines juristbyrå kan vara behjälplig för ändamålet. Om du är intresserad att anlita en av våra jurister med hjälp att upprätta ett testamente efter dina önskemål är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert.
Med vänliga hälsningar,
