Hur beräknas efterarv till särkullbarn?
Jag är ett särkullbarn efter min far. Min far och styvmor har inga gemensamma barn. Det fanns ett testamente som gjorde att makan skulle ärva med fri förfogande rätt. Jag accepterade testamentet och har du rätt till efterarv, vad jag förstår. Bodelningen gav min far ca 800'.ca 1/3 av gemensamma tillgångar. Hur mycket, eller hur stor andel har jag rätt till i efterarv efter min fars fru när hon går bort?
Lawline svarar
Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du som särkullbarn ärver efter att din fars fru går bort. Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga.
Detta gäller för särkullbarn
Särkullbarn är bröstarvingar, vilket innebär att de har en rätt att ärva (2 kap 1 § ÄB). Som särkullbarn har du rätt att kräva ut ditt arv vid din fars bortgång (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Du kan även avstå ditt arv till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). I ett sådant fall kommer din arvsrätt att skjutas upp och arvet kommer att tillkomma dig först när båda makar avlidit, vilket kallas för efterarv (3 kap. 2 § ÄB).
Fri förfoganderätt
Du nämner att det fanns ett testamente där det framgick att din styvmor skulle ärva din far med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken får förbruka egendomen som hen vill, men med vissa undantag. Den efterlevande maken får inte ge bort egendomen till någon annan eller skänka bort en stor del av egendomen i form av gåva (3 kap. 2 § ÄB och 3 kap. 3 § ÄB). Den fria förfoganderätten finns till för att en efterlevande make inte ska minska ett efterarv på otillåtet sätt. Full äganderätt å andra sidan, innebär att maken får disponera över förmögenheten som hen vill.
Storleken på efterarvet
När man avgör storleken på efterarvet kollar man på hur stor del av boet som den efterlevande maken ärvt med fri förfoganderätt och hur mycket som denne fick genom bodelning. Efterarvingarna har då rätt till samma andel som den efterlevande maken ärvt med fri förfoganderätt. Kvotdelen får man fram genom att dividera den del som den efterlevande maken ärvt, med den totala förmögenhet hen hade efter arvet. Formeln ser ut på följande sätt:
Makens arv/Makens arv + egendom efter bodelning
Detta innebär att om efterlevande make fick exempelvis 100' kr i arv, och hens sammanlagda förmögenhet uppgick till 200' kr (dvs 100 'kr i arv efter den avlidne maken + 100' kr efter bodelning) så kommer efterarvskvoten att vara 0,5 = 50 %. Särkullbarnets kvotdel blir då 50 % av den efterlevande makens förmögenhetsmassa vid dödsfallet (3 kap. 2 § andra och tredje stycket ÄB). Eftersom att den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt kan förmögenheten förändras, vilket innebär att du som särkullbarn kan få ut en högre eller lägre summa beroende på hur förmögenhetsmassan ser ut vid din styvmors död.
Vad gäller i ditt fall?
Jag utgår ifrån att din far fick 800' kr i bodelning vilket utgjorde ⅓ av det gemensamma giftorättsgodset. I sådant fall hade din far och styvmor gemensamt giftorättsgods på 2400' kr. Jag utgår även från att din styvmor fick 1600' kr i bodelning, dvs ⅔ av det gemensamma giftorättsgodset. Då kommer din styvmor erhålla 1600' kr med full äganderätt, eftersom att det är hennes del i bodelningen och en förmögenhet som hon kan göra vad hon vill med. 800' kr kommer att vara den del av giftorättsgodset som din styvmor ärver av din far med fri förfoganderätt. Kvotdelen kommer då att vara 800' kr (arvet med fri förfoganderätt) dividerat med 2400' kr (arvet med fri förfoganderätt samt din styvmors del i bodelningen). 800/2400=0,33=33% vilket innebär att din kvotdel kommer vara 33% och storleken på ditt efterarv är då 33% av den förmögenhet din styvmor har när hon avlider.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan ett särkullbarn välja att avstå sitt arv till förmån för efterlevande make, och istället få ut arvet i form av ett efterarv när den efterlevande maken också avlider. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken får förbruka egendomen som hen vill, men med vissa undantag. För att räkna ut efterarvets storlek använder man sig av en kvotdel. Denna kvotdel räknas ut genom att man dividerar arvet som den efterlevande maken fick när den förste maken avled, med de sammanlagda tillgångar som den efterlevande maken hade efter arvet. Kvotdelen räknas sedan på den efterlevande makens tillgångar vid dennes död, och resultatet blir efterarvets storlek.
Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!
Med Vänliga Hälsningar,
