Hur beräknar vi efterarvet när efterlevande sambo avlidit?

2019-12-25 i Efterarv
FRÅGA
Åke och Ulla köpte en gemensam bostadsrätt 1996. De är sambos. Ulla avlider 1998(född 1917) och och hon har inga bröstarvingar. De har 1995 upprättat ett testamente, "där den som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes egendom(med undantag för bröstarvinges laglott) Efter bådas frånfälle skall all vår kvarlåtenskap tillfalla våra resp arvingar, att fördelas enligt lag." Ullas syskonbarn har godkänt testamentet i samband med att Ulla gick bort 1998. Bostadsrätten överfördes i sin helhet på Åke vid detta tillfälle. Nu har Åke gått bort. Fråga: Vad skall Ullas syskonbarn ärva? Halva bostadsrättens värde idag eller värdet när Ulla gick bort?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Utredning

Fri förfoganderätt, som det står i testamentet, innebär att den efterlevande sambon fritt får förfoga/disponera över kvarlåtenskapen. Skillnaden mot full äganderätt är att man vid fri förfoganderätt inte får testamentera bort kvarlåtenskapen eller genom gåva minska arvet till bröstarvingarnas nackdel. Om bröstarvingarna avstår från att få ut sitt arv direkt (vilket skett i det fall du beskriver) räknar man ut en kvotdel som ligger till grund för beräkningen av hur mycket varje barn ska få när båda är avlidna. För att tydliggöra det ger jag ett exempel nedan:

Den sambo som avlider först har två barn sedan tidigare. Det sker en bodelning och den avlidnes del uppgår till 400.000 kronor. De två barnen ska ärva hälften var och således ha 200.000 kronor var. Barnen avstår dock rätten att få ut sin del av arvet direkt och får istället ut sitt arv när den efterlevande sambon avlider. Den efterlevande sambons uppgick vid bodelningen till 600.000 kronor. När den efterlevande sambon avlider görs en beräkning av hur stor andel av den efterlevandes sambons egendom som utgör efterarv.

I exemplet hade barnen rätt till 200.000 kronor var, den totala förmögenheten uppgick till 1 miljon kronor (400.000 kronor + 600.000 kronor). 200.000 kronor av 1 miljon = 1/5 i kvotdel, innebärande att vardera barn ska ha 1/5 av den efterlevandes sambons förmögenhet när den avlider. Om vi antar att den efterlevande sambon har en förmögenhet om 2 miljoner kronor när den avlider ska bröstarvingarna i sådana fall ha 400.000 kronor var i efterarv (1/5 av 2 miljoner kronor = 400.000 kronor). Detta innebär att om förmögenheten vuxit sedan den förste sambon avlidit kommer efterarvingarna att få ut mer än de skulle fått om de tagit ut sitt arv direkt, likväl som att de kan få ut mindre om förmögenheten minskat.

Som svar på din fråga så ska bostadsrättens värde idag användas i beräkningen. Dock måste det beräknas en kvotdel så det går att beräkna hur stor del av den sist avlidne sambons förmögenhet de har rätt till.

Fördelning av arv (och efterav) kan vara komplicerade, varför min rekommendation är att ni anlitar en jurist som hjälper er. Om ni är intresserade av att få hjälp av en jurist på Lawline juristbyrå är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.


Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (651)
2020-01-27 Hur fungerar efterarv?
2020-01-26 Brorson till först avliden - inte tillåten förrättningsman
2020-01-23 Arvingar efter först avlidna make har rätt till efterarv
2020-01-06 Hur ärver gifta makar och deras efterarvingar?

Alla besvarade frågor (76613)