Hur beräknar jag laglotten när min make avlidit?
Hej.
Vi är gifta, har äktenskapsförord och testamente (vi ärver inget av varandra). Vi har enskild egendom och en fastighet där vi båda har lika delar av lagfarten. Vi har inga gemensamma barn men däremot 3 plus 2 särkullbarn. Hur beräknas laglotten för särkullbarnen? Räknas den enbart på den gemensamma fastigheten? Eller ingår den enskilda egendomen också? Tacksam för svar
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Inledningsvis kan jag nämna att arvet och i sin tur laglotten beräknas på något som kallas kvarlåtenskapen, dvs. det den avlidne maken lämnar efter sig. Nedan förklarar jag vad som ingår i den s.k. kvarlåtenskapen. Eftersom du nämner begrepp som enskild egendom kommer jag förklara lite om bodelningen eftersom denna hör ihop med arvsfrågorna som uppstår när en make avlider.
Bodelningen när en make avlider och kvarlåtenskapen
Om en make avlider ska först en bodelning förrättas för att fördela makarnas egendom, (23 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken, ÄB). I bodelningen är det överskottet i boet som delas mellan makarna. Överskottet i boet består av make A:s överskott (tillgångar-skulder) + make B:s överskott (tillgångar-skulder). Som tillgångar räknas endast giftorättsgods, dvs. det som inte är enskild egendom, (7 kap. 1 § samt 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). I ert scenario är det alltså endast fastigheten som räknas in. Om vi förenklat säger att make A avlider och att fastigheten (som inte är enskild egendom) är värd 1 000 000 kr samt att det inte finns några skulder, kommer hälften av 1 000 000 kr tillfalla make A i bodelningen. Då vet vi att bodelningen är förrättad och att make A genom bodelningen har fått 500 000 kr samtidigt som denne har enskild egendom som inte räknats in i bodelningen. Denna enskilda egendom + 500 000 kr från bodelningen utgör make A:s kvarlåtenskap. Nu antog vi att det inte fanns skulder men kvarlåtenskapen är den avlidnes tillgångar (enskild egendom + tillgångar från bodelningen) minus skulder. Det är med grund i kvarlåtenskapen som arvet beräknas. Om vi säger att den enskilda egendomen är värd 1 500 000 kr utgör make A:s kvarlåtenskap 2 000 000 kr.
Arvslotten och laglotten
Om vi parar ihop make A med de 2 barnen så är ju dessa barn make A:s bröstarvingar, (2 kap. 1 § ÄB). De kommer alltså att ärva efter make A. I brist på ett testamente som säger någonting annat kommer bröstarvingarna att ärva sin arvslott. Arvslotten är då den del av kvarlåtenskapen (den avlidnes egendom minus skulder) som en bröstarvinge har rätt att ärva. Genom ett testamente kan dock bröstarvingarnas rätt till arv begränsas till laglotten som utgör hälften av arvslotten, (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten blir alltså ett minimum på hur lite bröstarvingarna får ärva.
Ett konkret exempel som belyser det ovanstående om arvslott och laglott
Om kvarlåtenskapen utgör 2 000 000 kr och det finns två bröstarvingar, utgör varsin arvslott 1 000 000 kr eftersom det är två bröstarvingar som ska dela på kvarlåtenskapen om 2 000 000 kr. Laglotten kommer i detta exempel utgöra 500 000 kr för var och en av bröstarvingarna eftersom laglotten utgör hälften av arvslotten.
Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!
Med vänliga hälsningar,
