Hur ärver särkullbarn respektive gemensamma barn?

2020-01-08 i Arvsordning
FRÅGA
Hej! Jag har fått ett arvsskiftesbrev från en annan jurist på en begravningsbyrå efter min pappa som gått bort. Vi är två arvingar, jag som är dotter från ett samboskap där min mor avled 2011 (inget samboavtal) och min halvbror från min pappas tidigare äktenskap där hustrun avlidit 1988 och min halvbror inte fått ut sitt arv efter henne. Min pappa och min brors mamma ägde hälften var av huset som pappa sedan bott kvar i som ensam ägare. Kan det stämma som jursten på begravningsbyrån säger, att min bror är berättigad till 3/4 delar av alla tillgångar efter vår pappa? Mvh
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag kommer att gå igenom steg för steg vad som händer när en make i ett gift par avlider och hur arvsfördelningen ser ut mellan gemensamma barn och så kallade särkullbarn (barn utanför äktenskapet). I slutet av svaret finns en mer konkret sammanfattning för hur det ser ut i just ditt fall.

Tillämpliga lagar är äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).

Vad händer när en av makarna i ett gift par avlider?

När ett äktenskap upplöses genom att en av makarna avlider ska som huvudregel en bodelning genomföras (9 kap. 1 § ÄktB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods. Eventuell enskild egendom ingår inte. Egendom kan göras till enskild egendom genom exempelvis ett äktenskapsförord eller om ena maken erhållit gåva eller testamente med villkoret att det ska utgöra enskild egendom. All egendom som inte gjorts till enskild egendom utgör giftorättsgods och ska ingå i bodelningen (7 kap. 1-2 § ÄktB och 10 kap. 1 § ÄktB).

Giftorättsgodset läggs sedan samman och delas lika mellan makarna efter att avdrag för skulder gjorts (11 kap. 3 § ÄktB). Det som den avlidna maken får på sin sida efter bodelningen utgör dennes kvarlåtenskap och det som ska gå i arv.

Vem ärver en avliden make?

Om den avlidne inte har upprättat något giltigt testamente fördelas arvet enligt den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen är den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn osv) närmsta arvingar och berättigade att ärva (2 kap. 1 § ÄB).

Om den avlidna var gift ska dock den efterlevande maken ärva gemensamma bröstarvingars andel med fri förfoganderätt. Det innebär att bröstarvingen har rätt att ärva, men får inte ut sitt arv direkt, utan arvet går till den efterlevande maken. Först när den efterlevande maken avlider har bröstarvingen rätt att få ut arvet efter sin först avlidna förälder som ett efterarv (3 kap. 1 § ÄB).

Hur beräknas arvet och arvsandelarna?

En gemensam bröstarvinge har rätt att få ut sitt arv efter sin först avlidna förälder när den andra föräldern avlider. Den gemensamma bröstarvingen är dock inte berättigad till att få exakt samma summa som den först avlidna föräldern lämnade efter sig, utan man beräknar istället en kvotandel (3 kap. 2 § ÄB).

Exempel: Om den först avlidna maken efter bodelning har en kvarlåtenskap på 100.000 kr ärver den efterlevande maken hela beloppet med fri förfoganderätt. Om den efterlevande maken också har 100.000 kr efter bodelningen blir dennes totala förmögenhet efter arvet 200.000 kr (100.000 + 100.000 = 200.000 kr). Den efterlevandes totala förmögenhet består då till 50 % av arvet från den först avlidna maken och 50 % egen förmögenhet. Eftersom den efterlevande maken endast ärver med fri förfoganderätt är det den gemensamma bröstarvingen som har rätt till arv senare. Den gemensamma bröstarvingen har då inte rätt till 100.000 kr som den först avlidna maken lämnade efter sig, utan hen har rätt till 50 % av kvarlåtenskapen när den efterlevande maken avlider, detta motsvarande arvet från den först avlidna föräldern.

Om den efterlevande makens bo ökat i värde till exempelvis 500.000 kr har den gemensamma bröstarvingen rätt till 50 % av detta som efterarv från den först avlidna maken, dvs 250.000 kr.

Om den efterlevande makens bo minskat i värde till 80.000 kr har den gemensamma bröstarvingen rätt till 50 % av detta som efterarv från den först avlidna maken, dvs 40.000 kr.

Arvet beräknas alltså utifrån hur stor del av det totala boet som den först avlidnas kvarlåtenskap utgör.

Vad händer när den efterlevande maken avlider?

När den efterlevande maken avlider ska arvet fördelas till dennes bröstarvingar. Först måste dock efterarvet delas ut till den gemensamma bröstarvingen som inte fått ut sitt arv från den först avlidna maken. Det görs med hjälp av kvotdelen som beskrivits ovan. Utgör kvotdelen 50 % har den gemensamma bröstarvingen rätt att få ut 50 % av den efterlevande makens kvarlåtenskap i efterarv från sin först avlidna förälder eftersom den efterlevande maken ärvt det med fri förfoganderätt.

Det som är kvar efter att efterarvet delats ut till den gemensamma bröstarvingen är det som utgör den efterlevande makens egna kvarlåtenskap. Den kvarlåtenskapen ska sedan delas på den avlidnas bröstarvingar. Finns inget testamente som föreskriver annat så ärver båda bröstarvingarna lika mycket (2 kap. 1 § ÄB). Den gemensamma bröstarvingen får således först ut ett efterarv från sin först avlidna förälder och ärver sedan även en andel av sin sist avlidna förälder.

Hur blir det i mitt fall?

Du beskriver i din fråga att din halvbror ännu inte fått ut sitt arv efter sin mamma. Det är han berättigad till nu när även er gemensamma pappa avlidit. Hur mycket han ärver från sin mamma beror på hur stor kvotdel hennes kvarlåtenskap utgjort av er pappas totala förmögenhet när han fått ärva deras barns arv med fri förfoganderätt. Om de vid bodelningen inte haft någon enskild egendom och erhåller lika mycket blir resultatet att mammans andel utgjort 50 % av pappans totala förmögenhet.

Det innebär att din halvbror har rätt att få ut motsvarande kvotdel från er pappas kvarlåtenskap som ett efterarv från sin mamma. Hur mycket han ärver rent beloppsmässigt beror på den eventuella värdeökning eller värdeminskning som skett av boet. Procentuellt sätt har din halvbror rätt att få ut motsvarande kvotdel som hans mammas kvarlåtenskap utgjorde av er pappas totala förmögenhet.

När din halvbror fått ut sitt efterarv från sin mamma återstår er pappas kvarlåtenskap. Hans kvarlåtenskap ska som utgångspunkt fördelas lika mellan hans två bröstarvingar, dvs du och din halvbror. Din halvbror ärver alltså först sin andel från sin mamma och sedan delar ni på er pappas kvarlåtenskap.

Sammanfattning

Din halvbror kommer att ärva mer än dig från er pappa eftersom er pappas förmögenhet även består av ett arv från din halvbrors mamma. Din halvbror ska alltså först få ärva sin andel från sin mamma och sedan delar ni som bröstarvingar till er pappa lika på hans kvarlåtenskap.

Ifall din halvbror har rätt till 3/4 av arvet beror på hur stor kvotdel av er pappas arv som utgjordes av hans mammas arv. Om kvotdelen är 50 % resulterar det i att han ärver 50 % av pappans totala förmögenhet som ett efterarv från sin mamma. Resterande 50 % utgör er pappas kvarlåtenskap och delas lika mellan er, dvs 25 % var. Resultatet blir följaktligen att din halvbror sammanlagt ärvt 75 % (3/4) och du 25 % (1/4). Olikheterna beror på att er pappas kvarlåtenskap inte bara är hans, utan den består även av din halvbrors mammas kvarlåtenskap.

Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om du behöver förtydligande kring något i svaret är du välkommen att kontakta mig på jonna.johansson@lawline.se. Om du vill försäkra dig om vilken kvotdel som era respektive arv baseras på kan du säkert kontakta den jurist du fått brev från för kontroll och förtydligande.

Med vänliga hälsningar

Jonna Johansson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Arvsordning (1375)
2020-04-06 Arv och gemensamt Aktiebolag i äktenskap
2020-04-06 Legal arvsordning
2020-04-04 Legal arvsordning
2020-04-04 Arvsordningen

Alla besvarade frågor (78764)