Hur adopterar vi en vuxen?
Hej. Jag och min hustru vill adoptera en vuxen kvinna, 39 år. Hon kommer från Kroatien, har bott i Sverige i snart nio år. Hon har svenskt medborgarskap.
Denna kvinna har blivit den dotter vi inte fick och vill gärna formalisera detta.
Hur går vi tillväga?
Vilka konsekvenser får detta för henne I hemlandet då hennes mor i Kroatien lever. Samt att där finns ett hus där som hon äger till 2/3.
Hur påverkas, vår dotter, arvsmässigt I Kroatien om vi adopterar henne.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Bestämmelserna om adoption och vuxenadoption finns i 4 kap. föräldrabalken (FB). Jag kommer inledningsvis att redogöra för och hänvisa till praxis om när adoption beviljats eller inte beviljats. Avslutningsvis redogörs för hur ni ansöker om adoption och vad adoptionen medför arvsmässigt.
Bestämmelser och praxis om vuxenadoption
Den som fyllt 18 år får adopteras endast om det finns särskild anledning till en adoption med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och den som sökanden vill adoptera och om adoptionen även i övrigt är lämplig. Vid bedömningen av om det finns särskild anledning till en adoption ska det särskilt beaktas om sökanden har uppfostrat den som sökanden vill adoptera eller om adoptionen annars avser att bekräfta en relation som motsvarar den mellan barn och förälder (4 kap. 4 § FB).
Som synes krävs särskild anledning till en adoption med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och den som ska adopteras. Adoptionen ska även i övrigt anses lämplig. Lämplighetsbedömningen ska utgå från samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Sökandens personliga egenskaper och lämplighet i övrigt, åldersskillnaden mellan sökanden och den som sökanden vill adoptera samt den sistnämndas behov av adoption ska beaktas. Även inställningen hos föräldrarna till den som sökande vill adoptera ska beaktas.
Vuxenadoptioner är dessvärre inte helt okomplicerade då det ofta ställs höga krav för att adoption ska beviljas. I rättsfallet RH 2003:18 nekades tillstånd till adoption med hänsyn till familjeförhållandena. En man ville adoptera hustruns 24-åriga dotter som han uppfostrat sedan treårsåldern. Mor och dotter samtyckte men den biologiske fadern motsatte sig adoptionen. Hovrätten ansåg att behovet att stärka eller befästa bandet mellan sökandena och barnet normalt fick anses mindre när barnet blivit vuxet. I rättsfallet RH 2016:4 gav hovrätten avslag på en ansökan om adoption av makes 22-åriga barn i strid mot moderns vilja. Det faktum att det rörde sig om adoption av vuxen samt att adoptionen skulle upphäva alla juridiska band med den biologiska familjen på moderns sida ansågs tala emot adoption med sådan tyngd att tillstånd till adoption inte skulle ges. I ett äldre rättsfall, RH 1997:20, ansågs särskild anledning till adoption av en 21-årig kvinna föreligga, huvudsakligen på grund av 21-åringens behov av stöd och den speciella relation som utvecklats mellan henne och sökandena.
I bedömningen ska det även särskilt beaktas om den sökande har uppfostrat den som sökanden vill adoptera eller om adoptionen avser att bekräfta en relation som väsentligen motsvarar det mellan förälder och barn. Det räcker inte att sökanden och den sökande vill adoptera har en god relation eller är släkt. I NJA 1986 s. 604 gavs inte tillstånd att adoptera för en äldre barnlös man som villa lämna sin egendom åt en vuxen systerson. Det framgick enligt domstolen inte att adoptionen syftade till att befästa ett nära personligt förhållande mellan morbrodern och systersonen. I NJA 1989 s. 401 I och II medgavs inte adoption av vuxna styvbarn som inte uppfostrats av sökanden. Adoptionsansökningarna avslogs då förhållandena inte ansågs jämställda med förhållandet mellan föräldrar och barn.
Adoption i ert fall
Då jag inte har närmre insikt i förhållandet mellan er och kvinnan kan jag tyvärr inte göra någon närmre bedömning av huruvida ni kan adoptera henne. Det som talar emot det är dock att kvinnan bott i Sverige endast nio år, dvs att hon var i 30-årsåldern när hon kom till Sverige. För att adoptera en vuxen person krävs i regel att man exempelvis har uppfostrat personen i fråga. Det kan därmed, utifrån den knappa information jag har, tänkas att det blir svårt att få godkänt en adoption.
Vad är de rättsliga konsekvenserna av en adoption?
En adoption innebär att de rättsliga banden och rätten till arv mellan den adopterade och de biologiska föräldrarna upphör. Adoptivbarnet ärver och ärvs istället av adoptivföräldrarna och deras släktningar. En adoption kan bara upphöra om den som adopterats blir adopterad på nytt.
Det ska beaktas att ovanstående regler gäller i Sverige. Vi kan tyvärr inte göra någon djupare utredning av Kroatiska adoptionsregler. Däremot kommer det att utgås från lagen i Sverige eftersom både ni och kvinnan är boende här. Ni kan därmed ha som utgångspunkt att om en domstol skulle låta er adoptera kvinnan kommer hon rättsligt att ha samma rättigheter som att hon vore ert biologiska barn (och samtidigt förlora arvsrätten i förhållande till sina biologiska föräldrar). De flesta länder har liknande regler vid adoption; en adoption ersätter de rättsliga banden till de biologiska föräldrarna.
Hur ni ansöker om adoption
För ansökan om adoption av vuxen finns det ingen speciell blankett utan ni måste skriva ansökan själv. För att ansöka om adoption ska ni beställa personbevis för både er och den ni vill adoptera. Det finns särskilda personbevis för ändamålet vilket kan beställas av Skatteverket.
I ansökan ska ni skriva namn, personnummer, telefonnummer, postadress och e-postadress för er som vill adoptera. Ni ska förklara anledningen till varför adoptionen är lämplig och varför den är bra för personen som blir adopterad. Det ska även skickas med att personen som eventuellt ska adopteras att vederbörande samtycker. Ansökan ska vara undertecknad och ni ska betala in ansökningsavgiften om 900 kronor till domstolen. Ansökan ska lämnas in till tingsrätten där den som ni vill adoptera var folkbokförd den 1 november föregående år. Ni kan läsa mer om förfarandet på Sveriges domstolars hemsida.
Önskar ni vidare hjälp från en av våra jurister i ärendet är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
