Hets mot folkgrupp – bör man skilja mellan ord och handling?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det så att du undrar huruvida handlingen – att bränna en koran – i straffrättslig bemärkelse är att likställa med att yttra ord.
Det brott som att bränna koranen eventuellt hade kunnat utgöra är hets som folkgrupp (se 16 kap 8 § brottsbalken). Här stadgas följande: "Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp [...] döms för hets mot folkgrupp" . För att brottet ska bli aktuellt krävs det alltså att det röra sig om ett uttalande eller annat meddelande. När man uttalar ord kan man se det som att man lämnar ett uttalande och som således faller under ordalydelsen. Det är också ord som lagstiftaren i första hand tagit sikte på i samband med att man förde in hets mot folkgrupp i brottskatalogen. Handlingen - att bränna koranen - kan dock sannolikt inte ses som ett uttalande, frågan blir då om det i lagens mening kan ses som ett "annat meddelande". I förarbetena framgår att ordet meddelande inte enbart ska omfatta muntliga eller skriftliga framställningar utan även t. ex. åtbörder (prop. 1970:87 s 37), alltså t.ex. handgester och liknande. Detta ger oss stöd för att rekvistet ska ges en vidsträckt innebörd och vi bör då kunna se brännandet av en koran som ett "meddelande" i lagens mening. Därefter krävs att meddelandet ska ge uttryck för hot eller missaktning. Av rättsfallet NJA 2005 s 805 framgår att vårt ratificerande av Europakonventionen innebär att straffbestämmelsen hets mot folkgrupp mot bakgrund av praxis från Europadomstolen bör tolkas restriktivt. Avgörande för straffansvaret blir då om meddelande kan anses uppfylla kraven för vad Europadomstolen klassificeras som hate speech. Detta krav innebär i korthet att att meddelandet som spridits ska innebära hat grundat på intolerans (se återigen NJA 2005 s 805). Vi ställer oss nu frågan vad detta meddelande - att bränna koranen - egentligen förmedlar för budskap. Når det upp till kraven för att kunna ses som hatespeech? Här finns skiftande uppfattningar och rättsläget får ses som oklart.
Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att det går att likställa yttrandet av ord med andra handlingar i samband med att man utreder straffrättsligt ansvar för hets mot folkgrupp. Frågan blir dock om meddelandet som förmedlas genom handlingen når upp till den tröskel som krävs för att kunna klassificeras som hatespeech. Med detta sagt hoppas jag att mitt svar har varit till hjälp. Om det kvarstår några frågor är du självklart välkommen att åter höra av dig till oss på Lawline.