Har syskonbarn någon rätt till arv?
En kvinna dör och efterlämnar ingen make, inga barn, inga föräldrar och inga syskon (tror hon). Hon testamentets bort kvarlåtenskaoen till andra människor utan släktband. Kört tid innan hon för upptäcker man att hon hade syskon 2st som nu är döda men dessa syskon hade barn som lever idag. Vem ärver, hennes syskon barn eller de i testamentet? Allt är verifierat av skatteverket och även boupptäcknaren. Syskonbarnen har fått ta del av testamentet med uppmaning om att antingen godkänna den i sin helhet eller bara bekräfta. Om de nu vill ex bestrida testamentet för att få sin del (om de har rätt till den) hur går de till väga? Tack på förhand
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Reglerna om arvsrätt finns i Ärvdabalken (ÄB). Jag kommer i mitt svar till dig att redogöra för i vilken ordning efterlevande ärver enligt lagen. Avslutningsvis kommer jag att besvara dina frågor och redogöra för när arv enligt arvsordningen i ärvdabalken går före testamente.
Det finns tre arvsklasser
Det finns i ärvdabalken tre arvsklasser. Första arvsklassen går först, finns det ingen i första arvsklassen går man över till andra och därefter till tredje.
I första arvsklassen finns den avlidnes barn (bröstarvingar), eller då barnet är avlidet innan förälderns bortgång, barnbarn som träder i sin avlidna förälders ställe enligt den s.k. istadarätten (2 kap. 1 § ÄB). Har den avlidne inga barn finns det ingen arvinge i första arvsklassen och då tittar man i andra arvsklassen. Andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar. Om någon av föräldrarna är avliden innan sitt barn träder eventuella syskon till arvlåtaren i sin förälders ställe. Även dennes barn kan ärva genom istadarätten. Om det inte finns några syskon eller syskonbarn i livet tar den kvarvarande föräldern hela arvet (2 kap. 2 § ÄB). I tredje arvsklassen finns den avlidnes far- och morföräldrar. Om någon av dessa är avliden ärver dennes barn, det vill säga den avlidnes faster, farbror, moster eller morbror, sin avlidne förälders del (2 kap. 3 § ÄB). Kusiner ärver däremot inte, och inte heller andra släktingar (2 kap. 4 § ÄB).
Syskonbarnen som du hänvisar till i din fråga hör till andra arvsklassen och kan träda i sina föräldrars ställe enligt istadarätten.
Bröstarvingar har rätt till laglott men måste begära jämkning
En bröstarvinge (dvs. arvlåtarens barn) har alltid rätt till ett visst arv, oavsett vad ett eventuellt testamente stadgar. Bröstarvinge har alltid rätt till vad som kallas laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är vad arvingen skulle ärvt om inget testamente funnits. Enligt istadarätten har barnbarn, som träder in i sin avlidne förälders ställe, rätt till laglotten.
Om det finns ett testamente som kränker bröstarvinges laglott måste det påkallas jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Jämkning måste ske inom sex månader från att man tagit del av testamentet annars förlorar man sin rätt att få ut laglotten.
Rätten till laglott finns enbart för bröstarvingar och de som träder i bröstarvinges ställe genom istadarätten; dvs. den avlidnes barn, barnbarn etc.
Som svar på din fråga innebär det att syskonbarnen tillhör andra arvsklassen. I andra arvsklassen finns det ingen rätt att ärva och de kan inte påkalla jämkning av testamentet. Eftersom testamentet stadgar annat kommer de som är upptagna i testamentet att ärva, inte syskonbarnen. Hade det inte funnits något testamente hade de dock haft rätt att ärva.
Enda sättet för syskonbarnen att få rätt till något arv är att klandra testamentet. För att en klandertalan ska bifallas och testamentet ogiltigförklaras krävs att det föreligger klandergrund enligt 13 kap. ÄB. Grund för klander föreligger vid formfel, psykisk störning samt obehörig påverkan och motivvillfarelse. Om testamentet uppfyller lagens formkrav torde det vara svårt att få det ogiltigförklarat.
Hoppas du fått svar på din fråga!
Vänligen,
