Har efterlevande make arvsrätt till en villa som den andre maken äger?

2019-10-15 i Arvsordning
FRÅGA
Min fru står som ägare till villan som vi byggt gemensamt inom äktenskapet. Har den ena maken arvsrätt till hela villan vid dödsfall?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Regler om vem som ärver när någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Din fråga är ganska svår för mig att svara på eftersom svaret beror på om du och din make har några gemensamma barn, eller om din make har barn som inte är dina eller om ni inte har några barn alls. Jag kommer därför skriva olika svar för de olika situationerna. I några av fallen är det även svårt för mig att svara på exakt vad som händer med villan, eftersom jag inte vet något om hur det ser ut med övriga tillgångar. Jag kommer i de fallen förklara generellt vem som har rätt att ärva.

Vad händer om någon som är gift avlider?

Det första som händer när en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Regler om hur en bodelning går till finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag bara kort gå igenom hur detta går till. I bodelningen delas makarnas giftorättsgods mellan dem (10 kap. 1 § ÄktB och 11 kap. 3 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna egendomen är skriven på, om det är giftorättsgods ingår den i bodelningen. Enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes, och det som tillfaller den avlidnes dödsbo utgör arvet efter denne. Detta ska sedan fördelas enligt reglerna i ärvdabalken.

Vad händer om det enbart finns gemensamma barn?

Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Arvet ska delas lika på bröstarvingarna (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det som då tillfaller varje bröstarvinge är dennes arvslott. Det finns även en arvsrätt för den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de gemensamma barnen. Detta innebär att om en person som är gift, och enbart har barn som är gemensamma med sin make avlider, kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen som hen önskar, men kan inte testamentera bort den. När även den efterlevande maken avlider kommer de gemensamma barnen få ut arvet efter båda sina föräldrar samtidigt (3 kap. 2 § ÄB).

Svaret på din fråga om situationen ser ut så här är alltså att ja, en efterlevande make kommer ärva hela villan, även om den är skriven på den andra maken. När även den efterlevande maken avlider kommer villan gå vidare till de gemensamma barnen.

Vad händer om den avlidne maken har barn som inte är den efterlevande makens barn?

Om detta är fallet kommer situationen se lite annorlunda ut. Barn som enbart är den avlidne makens barn kallas särkullbarn. Dessa har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och deras arvsrätt går alltså före den efterlevande makens arvsrätt. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.

I denna situation kommer särkullbarnen ärva sin avlidne förälder, och den efterlevande maken kommer inte ärva något. Den efterlevande makens enda skydd är att denne har rätt att efter bodelningen ha egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.

Det är möjligt för makar att skriva ett testamente om att den som överlever den andre ska bo kvar i orubbat bo. Detta innebär då att den efterlevande maken kommer får bo kvar i villan och att särkullbarnen kan få ut sina arvslotter då även den efterlevande maken avlidit. Särkullbarnen har dock rätt att klandra testamentet och på så sätt få ut sin laglott direkt (7 kap. 3 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt att få sin laglott, vilken motsvarar hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB).

Vad händer om det både finns gemensamma barn och särkullbarn?

Som jag skrivit ovan ska den avlidnes barn dela lika på arvet. Detta innebär att om det finns ett särkullbarn och ett gemensamt barn har de rätt till hälften var av arvet. Särkullbarnet har, som jag skrivit ovan, rätt att få ut sitt arv direkt. Men den efterlevande makens rätt går ju före de gemensamma barnens rätt. Detta innebär att den efterlevande maken kommer ärva de gemensamma barnens del med fri förfoganderätt. De gemensamma barnen får sedan sitt arv efter båda föräldrarna då även den efterlevande maken avlidit.

Vad händer om makarna inte har några barn?

Om makarna inte har några barn kommer den efterlevande maken få ärva allt med fri förfoganderätt. När sedan den efterlevande maken avlider har den först avlidnes föräldrar (och om även dessa är avlidna, den först avlidnes syskon) efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Om det inte är önskvärt att föräldrar och syskon ska ha efterarvsrätt kan makarna upprätta ett testamente som säger att den andre maken ska ärva med full äganderätt (9 kap. 1 § ÄB). Det är enbart bröstarvingar som har rätt till laglott, inte föräldrar och syskon.

Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Emma Johannesson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Arvsordning (1273)
2019-11-21 Vad händer med arv i ett äktenskap med enbart särkullbarn?
2019-11-20 När ärver syskon varandra?
2019-11-20 Kommer min sambo eller mina barn ärva om jag avlider?
2019-11-19 Vem ärver min halvbror?

Alla besvarade frågor (74760)