Grovt rattfylleri och val av påföljd - Vad gäller?
Hej. Jag körde alkoholpåverkad igår kväll och när jag parkerat kom polisen och bad mig blåsa, vilket där endast stod att det var alkohol i utandningsluften, och inte mer. Dock vet jag att jag troligtvis hade en hög promillehalt som innebär grovt rattfylleri. Det togs blodprover på sjukhuset. Mitt körkort togs. Jag såg inte påverkad ut så jag blev körd hemåt utav polisen. Har förstått att jag mist körkortet nu. Hur länge får vi se. Dock är jag livrädd för att få fängelse. Jag är en småbarnsmamma, det vore helt förfärligt om jag skulle hamna i fängelse. Jag har ett konstaterad alkoholberoende som jag kämpar med att bli frisk från. Jag har inte orsakat någon skada i trafiken, men något vittne hade uppmärksammat att jag inte kört riktigt som man ska, och därför larmat polisen. Hur ska jag kunna undvika fängelse? Har jag någon chans alls till att bara betala böter och göra någon samhällstjänst eller liknande? Jag är så rädd. Vill inte att mina barn ska ha en mamma som behövt sitta i fängelse, det känns absurt för mig, jag har aldrig tidigare blivit dömd heller.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är lagen om straff för vissa trafikbrott (trafikbrottslagen, TBL). Inledningsvis måste sägas att den här typen av bedömningar inte är helt enkla att göra inom ramen för en nättjänst som denna. Nedan utredning kommer därför att bli något generell till sin karaktär.
I 4 § 1 st. TBL anges att den som för ett motordrivet fordon efter att ha intagit alkohol i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften döms för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader. Ovan skriver du att promillehalten troligtvis var hög, men om det räcker för grovt brott är för mig svårt att avgöra, vilket du säkert förstår. Men vid bedömandet av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om
1. du har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften,
2. du annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel eller,
3. framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.
Om något av ovanstående föreligger brukar brottet vanligtvis betraktas som grovt. Och enligt 4 a § TBL gäller att om brottet är att anse som grovt ska föraren dömas för grovt rattfylleri till fängelse i högst två år. Såvitt jag kan bedöma torde det vara punkten 1 som kan komma att aktualiseras i ditt fall. Att du inte såg alkoholpåverkad ut och att du inte heller orsakade någon trafikskada spelar dessvärre ingen roll för den straffrättsliga bedömningen. Det är i vart fall utgångspunkten. Bestämmelsen bygger på din faktiska alkoholpåverkan och en presumtion (ett antagande) om att den som för ett fordon under kraftig påverkansgrad alltid utgör en säkerhetsrisk i trafiken. Även den som objektivt sett klarar av att framföra exempelvis en bil på ett trafiksäkert sätt trots intag av en större mängd alkohol antas ändå utgöra en potentiell fara för andra. Och det är just det beteendet som är kriminaliserat. Trafikbrottslagen är nämligen en s.k. skyddslag.
En hög påverkansgrad i sig behöver dock inte vara avgörande för om brottet ska rubriceras som grovt eller inte. Hänsyn ska alltid tas till samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Som exempel kan Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 2003 s. 67 nämnas. I det här rättsfallet hade en kraftigt berusad man flyttat sin bil ungefär fyra meter på en parkeringsplats. Trots att alkoholhalten i gärningsmannens blod översteg gränsvärdet för grovt rattfylleri ansågs omständigheterna sammantaget tala för en mildare bedömning varför HD stannade vid ett brott av normalgraden. Men observera att domstolens utrymme för att kunna göra en mildare bedömning begränsas ju högre din alkoholpåverkan har varit. Motsatsvis gäller också att en rattfylla kan ses som grov även om alkoholkoncentrationen i blodet inte skulle nå upp i 1 promille, vilket då regelmässigt brukar bero på att föraren har kört på ett sätt som inneburit påtaglig fara för trafiksäkerheten, dvs. för liv och egendom. Se exempelvis hovrättsfallet RH 2015:35.
Mycket förenklat kan en brottmålsprocess i domstol sägas bestå av två delar. I första ledet prövas skulden, dvs. om du överhuvudtaget har gjort dig skyldig till något brott. Om skulden kan fastställas bortom rimligt tvivel övergår frågan sedan till valet av påföljd, alltså till vilken sanktion som bör riktas mot dig. Grovt rattfylleri är ett brott av sådan art att det föreligger en presumtion för att påföljden ska bestämmas till fängelse. För att presumtionen ska brytas krävs att det finns särskilda skäl för att välja en annan påföljd. I domstolspraxis har uttalats att om den tilltalade (du) samtycker till att skyddstillsyn eller villkorlig dom förenas med föreskrift om samhällstjänst och en sådan föreskrift är lämplig med hänsyn till den tilltalades person och övriga omständigheter, kan detta utgöra särskilda skäl för att inte döma till fängelse. Men i första hand är det dock omständigheterna vid brottet som är av betydelse vid prövningen av frågan om påföljden för grovt rattfylleri kan bestämmas till skyddstillsyn eller villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Saker som kan utgöra skäl för den här typen av påföljder är framförallt om alkoholkoncentrationen i ditt blod eller utandningsluften har varit relativt låg och att körningen har skett under förhållanden som medfört ringa eller ingen trafikfara alls. Och det sistnämnda verkar ju ha varit fallet vid tidpunkten för din incident.
Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammanfattningsvis har jag svårt att avgöra vilken påföljd som kan tänkas bli aktuell för det fall du befinns skyldig till brott. Det krävs ingående kunskaper om alla för ditt ärende relevanta omständigheter för att kunna besvara den frågan någorlunda träffsäkert. Min uppfattning är att du behöver vända dig till en försvarare. Om du blir delgiven som skäligen misstänkt ska du också underrättas om din rätt att anlita biträde av försvarare och att under vissa förutsättningar få en offentlig försvarare förordnad och bekostad av staten, se 12 § förundersökningskungörelsen.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver man vända sig till en brottmålsbyrå.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
