Grannens häck har ett rotsystem som tränger in i vårt hus och som numera har orsakat vattenskador - Vad gäller?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är jordabalken (JB) och miljöbalken (MB).
Det måste emellertid redan nu framhållas att det egentligen inte finns något givet svar på den nu uppkomna situationen ska hanteras, även om min uppfattning är det finns omständigheter som med viss styrka talar för att du bör vara berättigad till någon form av kompensation. I praktiken löses det här med fördel på frivillig väg, men om det absolut inte går måste frågan hänskjutas till domstol.
Allmänna hållpunkter
När det gäller de grannelagsrättsliga reglerna kan följande anföras. Den allmänna hänsynsregeln i 3 kap. 1 § JB anger att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Bestämmelsen är som namnet antyder ganska allmänt hållen och är egentligen mer att betrakta som ett målsättningsstadgande. Här har lagstiftaren uttryckt en riktlinje för grannsämjan, vilken innebär att vidtagna åtgärder på egen eller annans fastighet inte får medföra några besvär för andra. Med andra avses för övrigt en vidare krets av rättssubjekt än bara de närmaste grannarna. En talan i domstol ska i första hand väckas i enlighet med reglerna i 32 kap. MB (jfr 3 kap. 3 § 1 st. JB). Om miljöbalkens regler inte skulle anses tillämpliga kan en skadeståndstalan istället föras i allmän domstol (i en tingsrätt som första instans) med stöd av 3 kap. JB. Genom domstolens försorg kan ett föreläggande riktas mot din granne, vilket även kan förenas med ett vite.
Huvudregeln i förhållandet mellan grannar är alltså att man ska visa varandra skälig hänsyn. Hur långt hänsynsplikten sträcker sig är dock inte helt klarlagt och någon vägledning ges inte heller i lagtexten. Högsta domstolen (HD) har dock i ett avgörande, NJA 1990 s. 71, uttalat att underlåtenhet att klippa ner en oxelhäck mellan två villafastigheter kan innebära ett åsidosättande av de grannelagsrättsliga förpliktelserna. I rättsfallet hade en fastighetsägare mot sin grannes vilja toppklippt häcken i sin helhet varpå den sistnämnde väckte en skadeståndstalan. Domstolen anförde att det hade ankommit på ägaren till oxelhäcken att ombesörja en klippning varför skadeståndsanspråket ogillades. Domen indikerar att det inte verkar krävas särskilt mycket för att man som fastighetsägare ska göra sig skyldig till försummelse av den allmänna hänsynsregeln.
Bedömningen i förevarande fall - Vad gäller?
Att inte ta ner ett träd eller en häck som riskerar att eller redan har åsamkat skada på egendom bör, mot bakgrund av ovanstående, kunna ses som ett åsidosättande av hänsynsregeln i 3 kap. 1 § JB. Vidare gäller enligt 3 kap. 2 § JB att om rot eller gren tränger in på en fastighet från område intill denna och om detta medför olägenhet för fastighetens ägare (vilket definitivt, utifrån din ärendebeskrivning, synes vara fallet här) får denne ta bort roten eller grenen. Din granne ska dock beredes tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befara medföra skada av betydelse för honom eller henne, vilket sannolikt inte gäller i det här fallet. Att det i lagtexten endast nämns rot och gren förklaras av att ingrepp i stammen ofta innebär en betydande risk för att exempelvis ett träd dör. Härutöver krävs att de rötter eller grenar som tränger in på din tomt utgör en olägenhet för dig. Om så torde som sagt onekligen vara fallet här. Det ska också tilläggas att kraven inte är särskilt högt ställda för trädgårdar varför det ofta är tillräckligt att du som fastighetsägare anser att det faktiskt föreligger en olägenhet. Att din granne som ägare till det aktuella området från vilket delar av häcken härstammar ska beredas tillfälle att själv få avlägsna rötter och/eller grenar som växer över fastighetsgränsen beror på att lagstiftaren har velat säkerställa att ingrepp görs fackmannamässigt och inte i affekt.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästintill all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Men vi kan naturligtvis bistå dig initialt i den kommande processen och även fortsättningsvis agera om ombud och föra din talan, t.ex. i domstol eller vid annan typ av förhandling, om så skulle önskas. Vi kan också bistå med upprättande av all nödvändig dokumentation, exempelvis vid författande av kravbrev, svaromål och/eller annat skriftligt yttrande. Vi har god erfarenhet av fastighetsrättsliga tvister. Låt mig bara få veta i så fall genom att skicka ett mail till den ovan nämnda adressen.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
