Gemensamma barns rätt till efterarv och hur detta skyddas

2016-12-15 i Efterarv
FRÅGA
Hej och tack för en fantastisk tjänst! När inget testamente mellan makar finns då den ena avlider, så innebär det att den efterlevande maken/makan ärver 100% och att gemensamma barn ärver först efter att båda föräldrarna gått bort. Har vi tolkat det rätt så? Det står att ett barn aldrig kan bli av med sin laglott, men gäller detta även arvslotten? Reserveras inget arv "automatiskt" på något klientmedelskonto åt (gemensamma) barn i samband med att ena föräldern går bort, utan den make/maka som ärver den andre har i princip full äganderätt att slösa bort allt före denne själv avlider, om denne så önskar?Kan (gemensamma) barn på inga vis lägga in någon "reservation" på att bevara i alla fall den del (50%) i bostadsvärde från den först avlidne föräldern, och hindra att bostaden tas av ex kronofogden? Hur går man i så fall tillväga? / Tacksam för hjälp att reda ut våra funderingar!
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Ja, ni har tolkat detta rätt! Enligt 3 kap 1 § ÄB har efterlevande maka/make rätt att ärva efter den avlidne. Enligt 3 kap 2 § ÄB har gemensamma barn sedan rätt till ett så kallat efterarv då den efterlevande maken dör. Den efterlevande maken ärver den andre makens egendom med fri förfoganderätt, vilket innebär att man fritt får förfoga över den men däremot inte testamentera bort den delen.

Ett barn kan som du säger aldrig bli av med sin laglott, det vill säga hälften av en förälders kvarlåtenskap. Däremot kan barn bli av med sin arvslott. Arvslotten är det som ett barn får om det får ärva "enligt lag", det vill säga hela kvarlåtenskapen om man är ett barn, halva om man är två och så vidare. Om en förälder istället testamenterar bort hela sin kvarlåtenskap har barnet förlorat en del av sin arvslott men har alltid rätt att få ut åtminstone sin laglott. Regler om laglotten hittar du i 7 kap ÄB.

Som jag tidigare nämnde ärver den efterlevande maken den andres kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt. Detta innebär i stort sett att man kan "slösa bort" hur mycket som helst, man får helt fritt förfoga över den. Det finns dock vissa undantag och skydd för efterarvingarna. Först och främst får man inte testamentera bort den del av ens egendom som ska anses utgöra efterarvet från den andre. Sin egen del av kvarlåtenskapen går dock bra att testamentera bort. Det finns även ett skydd i 3 kap 3 § ÄB som säger att efterlevande make inte får skänka bort egendom som väsentligt minskar ens egendom och som sker utan "tillbörlig hänsyn till den först avlidnes efterarvingar". Enligt praxis måste egendomen ha minskat med minst en fjärdedel genom gåvan. Om en sådan gåva har getts bort och villkoren i bestämmelsen annars är uppfyllda finns det en möjlighet för efterarvingarna att få ut så mycket av arvet som de skulle ha fått om inte gåvan fullbordats. Annars finns det tyvärr inga andra skydd för gemensamma barn, man kan inte reservera någon egendom som du nämner. Den efterlevande maken får fritt spendera tillgångarna, med de undantag jag nyss nämnde.

Hoppas att du fått svar på din fråga!

Med vänlig hälsning

Hedvig Johansson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (741)
2020-11-29 Efterarv för syskon
2020-11-29 Fördelning av tillgångarna mellan mig och min halvsyster
2020-11-28 Har jag arvsrätt efter min bror?
2020-11-21 Hur mycket ska min mors makes brorsbarn få i efterarv då min mor avlider?

Alla besvarade frågor (86615)