Gemensamma barns efterarv
Hej.
Min man dog för 5 år sedan. Vi hade en gemensam dotter som då var 13 år.
Jag har även 2 barn sedan tidigare.
Jag ärvde själv allt då.
Min fråga nu är, när Jag dör, ärver då vår gemensamma dotter mer efter mig än mina barn jag hade sen tidigare? Alltså har hon rätt till någon form av arv efter din avlidna pappa?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För att besvara frågan kommer jag att använda mig av reglerna i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB).
Vad hände vid din mans bortgång?
Ett äktenskap avslutas när en av makarna avlider (1 kap. 5 § första stycket ÄktB). När detta sker ska en bodelning mellan makarnas gemensamma giftorättsgods göras (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Huvudregeln är att makarnas egendom är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § första stycket ÄktB). Makarnas giftorättsgods läggs sedan samman och delas lika mellan makarna, efter att avdrag för skulder gjorts (11 kap. 3 § första stycket ÄktB). Du får då som efterlevande maka häften av ert gemensamma giftorättgods med full äganderätt. Den andra halvan går till den avlidnes makens dödsbo och det beloppet tillsammans med eventuell enskild egendom är alltså det arv som ska fördelas efter din mans bortgång (hans kvarlåtenskap).
Om han inte upprättat något testamente följer hans arv den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen ärver bröstarvingar det vill säga barn till den avlidne kvarlåtenskapen. Utifrån frågan förstår jag det som att din man endast hade ett barn. Det skulle i så fall betyda att er gemensamma dotter var hans bröstarvinge (2 kap. 1 § första stycket ÄB).
Efterlevande makes arvsrätt och fri förfoganderätt
I svensk lag så är det dock så att den efterlevande maken arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt. Med det menas att den efterlevande maken ärver hela den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt före gemensamma barn (3 kap. 1 § första stycket ÄB). De gemensamma barnen har sedan efter den efterlevande maken avlider rätt till efterarv (3 kap. 2 § första stycket ÄB). I ditt fall betyder det att din dotter har rätt till efterarv från sin pappas kvarlåtenskap vid din bortgång.
Efterlevande make ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Det innebär att du fritt kan disponera egendomen men du får inte testamentera bort eller vidta handlingar utan tillbörlig hänsyn mot bröstarvingar som har rätt till efterarv, till exempel ge bort delar av arvet som gåva till andra än bröstarvingar (3 kap. 3 § första stycket ÄB).
Efterarvets storlek
Efterarv är egentligen bröstarvingars rätt till en kvotdel av den avlidne makens kvarlåtenskap. Kvotdelen beräknas genom att man dividerar den del som du ärvde av din avlidne man, med den totala förmögenheten du hade efter arvet.
Exempel på hur det kan se ut:
Lennart dör och efterlämnar 200 000 i kvarlåtenskap som tillfaller hustrun Johanna. Johanna har då totalt 400 000 i total förmögenhet. 200 000/400 000 ger en kvotdel på 1/2. När Johanna dör lämnar hon en kvarlåtenskap på 300 000. Det man gör då är att ta samma kvotdel och dividerar med den senare avlidna makens totala förmögenhetsmassa. I exemplet betyder det att 1/2 av 300 000 = 1500 000 kronor i efterarv. Efterarvet ska fördelas till gemensamma barn från Johanna och Lennarts äktenskap innan Johannas kvarlåtenskap fördelas mellan hennes bröstarvingar.
Sammanfattning
För dig skulle det betyda att när du har gått bort har din dotter först rätt att få efterarv från sin pappas kvarlåtenskap. Efter att det är fördelat såsom visats i exemplet ovan, ska din kvarlåtenskap fördelas lika mellan dina tre barn.
Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!
Med vänliga hälsningar,
