Går det att få en gåva av fast egendom ogiltigförklarad genom att åberopa ocker?
En pappa har två döttrar. Han äger ett fritidshus som båda döttrarna är intresserade av. Tanken har hela tiden varit att dom ska äga tillsammans. Nu har den ena dottern övertalat pappan att genom ett gåvobrev överlåta fastigheten till henne. Därtill skrivit in att gåvan inte ska betraktas som förtida uttag av arv. När den andra dottern efter 5 mån fick info om gåvan kontaktade hon pappan och undrar om han vet hela innebörden av det han gjort. Det säger han sig inte ha förstått, "allt gick så jäkla fort". Han vill få gåvobrevet ändrat så att båda delar ägandet lika. Han säger att han ska kontakta dottern som fått gåvan för att få det ändrat, men han gör inget. Troligtvis vågar han inte.1. Kan en jurist medverka vid ett möte mellan döttrarna och pappan, som stöd för hans vilja? 2. Dottern som inte fått gåvan, men som hört sin pappa flera gånger säga att han vill ändra och inte ha förstått gåvans konsekvenser. Min fråga är om hon kan agera med stöd av Avtalslagen - ocker, nyttjande...Och i så fall hur går hon tillväga? 3. Har ni ytterligare förslag på hur man kan få gåvan ogiltig förklarad? Tacksam för vägledning
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är ärvdabalken (ÄB) och lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål hanteras dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar varför den här utredningen kommer att bli något generell till sin karaktär. Men redan nu kan sägas att det korta svaret på din första fråga lyder att det naturligtvis är fullt möjligt låta en utomstående part agera medlare, exempelvis en jurist. Men den här typen av medling bygger dock på frivillighet varför detta förutsätter att dottern som har fått fritidsfastigheten i gåva också kan tänka sig att medverka.
Den civilrättsliga (ej straffrättsliga) aspekten av ocker, vad gäller?
Ovan uppger du att den ena dottern "övertalat pappan att genom ett gåvobrev överlåta fastigheten till henne". Exakt på vilket sätt detta har skett är för mig ovisst varför det också blir svårt att avgöra huruvida ocker kan åberopas som ogiltighetsgrund. Frågan behöver därför hänskjutas till vårt kommande telefonsamtal. I 31 § 1 st. AvtL sägs i vart fall att har någon begagnat sig av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till att taga eller betinga sig förmåner, vilka stå i uppenbart missförhållande till det vederlag, som må hava blivit erlagt eller utfäst, eller för vilka något vederlag icke skall utgå, vare rättshandling, som sålunda tillkommit, icke gällande mot den förfördelade.
Det som möjligen kan aktualiseras i det här fallet är "oförstånd" och/eller "lättsinne". Varken "trångmål" eller "beroendeställning" framstår som sannolikt eftersom det rör sig om en benefik rättshandling, alltså en rättshandling utan krav på motprestation, dvs. en gåva. Språkbruket i avtalslagen är något ålderdomligt, men ordet oförstånd torde inte föranleda några större svårigheter att förstå sig på. Här menas helt enkelt en bristande omdömesförmåga, vilken kan bero på enfald (dumhet) eller oerfarenhet. Begreppet lättsinne tar egentligen sikte på skyddet av unga personer, men kan eventuellt åberopas även här, allt beroende på vem pappan är och hur dennes hälsotillstånd ser ut. Vidare krävs enligt lagtexten att den rättshandling som tillkommit ska stå i uppenbart missförhållande till värdet av motprestationen, vilket innebär att det ska vara fråga om en betydande värdeskillnad. Vid en första anblick synes därför gåvohandlingar vara uteslutna från regelns tillämpningsområde, men så är inte fallet. Om missbruk av någon annans svaghet har framtvingat en gåva kan ockerparagrafen tillämpas. Ocker är vidare en s.k. svag ogiltighetsgrund, vilket betyder att god tro kan göras gällande av motparten och på så sätt leda till fortsatt giltighet. Men i förevarande fall torde detta vara otänkbart eftersom dottern som övertalade pappan naturligtvis var medveten om vad hon gjorde och därutöver bör ha känt till hennes pappas eventuella svaghet (ond tro). Om denne är (var) svag och/eller oförståndig vill säga.
Utan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det som sagt svårt att göra en adekvat bedömning. Men under förutsättning att det föreligger en ockersituation ska det, som svar på din fråga över lämpligt tillvägagångssätt, givetvis påtalas för den som fick fritidsfastigheten och genom förhandling och på frivillig väg försöka lösa detta. Rättsföljden vid ocker är ogiltighet, vilket betyder att parternas prestationer ska gå åter. I annat fall måste frågan hänskjutas till domstol, dvs. genom inlämnandet av en stämningsansökan och då till en tingsrätt som första instans. Annorlunda uttryckt: Pappan (formellt), eventuellt med hjälp av den ena dottern, måste helt enkelt stämma den andra dottern.
Den arvsrättsliga aspekten efter pappans frånfälle, vad gäller?
Generellt kan sägas att det står envar fritt att förfoga över de tillgångar man själv äger, vilket i klartext betyder att pappa egentligen har rätt att överlåta egendom i dennes ägo genom försäljning, byt eller gåva och i förhållande till vem som helst. Däremot kan hänsyn behöva tas till vissa regler i ärvdabalken. Som bröstarvinge har man rätt till sin laglott, vilken utgör halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. Trots laglottsskyddet är det fullt möjligt för en arvlåtare att under sin livstid kringgå laglottsreglerna och då genom att i gåva överlåta egendom. Det s.k. förstärkta laglottsskyddet syftar till att under vissa i lag angivna förutsättningar förhindra just detta och det handlar då om gåvor vars syfte går att likställa med ett testamentariskt förordnande, 7 kap 4 § ÄB. Det kan handla om gåvor strax innan ett frånfälle, men även gåvor långt innan givaren avlider när denne har behållit nyttjanderätten till egendomen. Men i allmänhet gäller att om särskilda skäl kan anföras kommer inte det förstärkta laglottsskyddet att aktualiseras. Vad som menas med särskilda skäl anges dock inte i lagtexten varför det blir en enskild bedömning från fall till fall. Vidare ska tilläggas att om givaren har haft "ett på förhållandena under livstiden riktat intresse" ska regeln inte heller tillämpas. Som exempel på detta kan Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1998 s. 534 nämnas. I det här rättsfallet hade en kvinna tio år före sin död skänkt en större lantegendom till en skogs- och lantbruksakademi i syfte att bevara egendomen för forskning. Hennes barn åberopade det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ÄB, men deras talan ogillades eftersom det kunde fastställas att deras mamma hade haft ett riktat intresse av att genomföra rättshandlingen, alltså att överlåta lantegendomen kostnadsfritt.
Huruvida överlåtelsen av fastigheten utgör laglottskränkande gåva har jag svårt att uttala mig om. Svaret är av förklarliga skäl avhängigt hur pappans förmögenhetsställning i övrigt ser ut, dvs. det samlade värdet på hans tillgångar vid tidpunkten för dennes frånfälle. Men det bör noteras att någon konkret avsikt hos givaren att kringgå laglottsreglerna inte krävs för en tillämpning av 7 kap. 4 § ÄB. För att en laglottsberättigad arvinge ska kunna angripa ett testamente fordras inte att testator hade för avsikt eller ens räknade med att laglotten kunde komma att kränkas genom dennes testamente. Detsamma gäller vid gåva. Om det kan påvisas att en benefik rättshandling syftade till att göra den ena dottern arvlös talar det naturligtvis för att givaren, arvlåtaren (pappan), vid gåvotillfället hade arvsreglerna i åtanke och att gåvans syfte är att jämställa med ett testamente. Så verkar ju dock inte alls vara fallet här. Beviskraven är för övrigt högt ställda och det ska normalt mycket till för att man ska kunna rucka på den frihet arvlåtaren har i kraft att sin äganderätt. Och även om gåvan rättsligt kommer att likställas med ett testamente behöver laglotterna inte ha kränkts. Men det beror återigen på pappans förmögenhetsställning liksom på värdet av den överlåtna egendomen, dvs. fastigheten. Värt att nämna är också att gåvor, till skillnad från förskott på arv, ska tas upp till nuvärdet, dvs. marknadsvärdet, när det är dags för arvskifte och dödsboets upplösning, men naturligtvis endast under förutsättning att det förstärkta laglottsskyddet kan åberopas. Och här gäller en tidsfrist på ett år när en bröstarvinge vill påtala en laglottskräkning, 7 kap. 4 § ÄB.
Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Det förstärkta laglottsskyddet nämndes mest som en ren serviceåtgärd och som förslag på hur man eventuellt i framtiden kan få gåvan ogiltigförklarad. Främst borde man naturligtvis försöka angripa gåvobrevet med stöd av någon ogiltighetsgrund i avtalslagen. Men låt oss ta allting i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 20/12 kl. 19.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
