Går det att åtala någon trots att målsäganden är avliden och går det att begära skadestånd?

2020-07-19 i STRAFFRÄTT
FRÅGA
HejKvinna 90 år stängs inne på äldreboendeavdelning, juli 2011 -- Jan 2012. Medges gå ut, rörelsefrihet, först efter advokat juridiskt ombud adresserat enhetschef. Dör sedan december 2014.1. Kan du ge förslag på vilka rubriceringen för stämning skulle kunna komma ifråga m a p kvinna som avlidit o därför inte är målsägare. Frihetsberövande går ej åtalas? Vad kan tänkas för grunder om man begär åtalsprövning? 2. Vilka stämningsgrunder med mig som målsägare kan ställas som förslag att pröva ur brottsmålssynpunkt, ur endast skadeståndssynpunkt som ej kräver dom.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Utredning

Som jag tolkar din fråga har en äldre kvinna stängts inne på en äldreboendeavdelning juli 2011 – januari 2012. Hon har medgetts att gå ut först efter att en advokat som ombud för kvinnan kontaktat enhetschefen. Kvinnan avled sedermera december 2014.

Din första fråga avser vad rubriceringen för stämningen skulle kunna vara då kvinnan avlidit och därför inte är målsägande. Inledningsvis vill jag poängtera att en åklagare har en absolut åtalsplikt. Den absoluta åtalsplikten innebär att en åklagare i princip är skyldig att väcka åtal om åklagaren anser att vederbörande gjort sig skyldig till ett brott, bevisningen är tillräcklig för en fällande dom och om åtalsförutsättningarna i övrigt är uppfyllda. I det fall du beskriver är det inte möjligt för mig att avgöra vilka brott som är eventuellt är aktuella. För att ett brott ska ha begåtts krävs det att de objektiva rekvisiten för brottet är uppfyllda och att det subjektiva rekvisitet om uppsåt är uppfyllt. Det är möjligt att straffa någon för ett frihetsberövande genom brottet olaga frihetsberövande. Brottet består i att man för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar hen friheten (4 kap. 2 § brottsbalken, BrB). Huruvida det är uppfyllt i det fall du beskriver kan jag tyvärr inte ta ställning till. Att den som utsatts för brott avlidit innebär däremot inte att det saknas möjligheter att väcka åtal. De flesta brott inom svensk rätt faller inom bestämmelserna om allmänt åtal. Allmänt åtal innebär att åklagaren väcker åtal och att åklagaren enligt ovan har en skyldighet att väcka åtal om alla omständigheter är uppfyllda. Åklagaren ska således väcka åtal även om den som utsatts för brott är avliden eller om den som utsatts för brott inte vill medverka.

Eftersom det gått förhållandevis många år sedan det eventuella brottet skedde bör även has i åtanke bestämmelserna om preskription. Preskriptionstiden för brott är beroende av hur långt straff som kan utdömas och är två år för brott som kan ge max ett års fängelse, fem år för brott som kan ge max två års fängelse, tio år för brott som kan ge max åtta års fängelse, femton år för brott som kan ge över åtta års fängelse och tjugofem år för brott som kan ge livstid (35 kap. 1 § BrB). För vissa brott gäller inte preskriptionsbestämmelserna (t.ex. mord, dråp m.m. se 35 kap. 2 § BrB).

Min rekommendation om du anser att det begåtts ett brott är att du gör en polisanmälan. Det ankommer inte på dig som anmälare att utreda vilket brott som begåtts och om rekvisiten är uppfyllda. Den uppgiften ankommer på polis och åklagare under förundersökningen. Det är dock möjligt att såväl utreda som att väcka åtal trots att målsäganden är avliden.

Din andra fråga tolkar jag som att du undrar om du på civilrättslig grund kan väcka talan för att få skadestånd utan att det finns någon brottmålsdom. I ditt fall vet jag inte vilken din roll i ärendet är, om du t.ex. är närstående etc. Det finns enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen en skyldighet att ersätta skadan för den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en personskada. För att annan än den skadelidande ska ha rätt till ersättning krävs dock att personskadan ska ha lett till döden och att personskada som följt av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära (5 kap. 2 § första stycket p3 skadeståndslagen). Med särskilt nära avses främst make, registrerad partner, sambo, barn och föräldrar. Av rättsfallet NJA 2004 s. 26 följer att en efterlevande som mist en närstående genom en skadeståndsgrundande handling som utgångspunkt har rätt till ersättning för psykiska besvär som enligt hjälptabellerna motsvarar ett års akut sjuktid med annan vård än sjukhusvård. Vid tiden för avgörandet motsvarade det ca 25 000 kr. Vid uppsåtligt dödande ska emellertid, enligt avgörandet, schablonbeloppet läggas på en dubbelt så hög nivå varför det i regel betalas ut 50.000 kronor till efterlevande vid t.ex. mord.

I ditt fall går det tyvärr inte att ge ett klarare svar för huruvida du har rätt till ersättning eller ej. Min rekommendation i ditt fall om du vill begära skadestånd är att du tar kontakt med en jurist som utreder ärendet närmre utifrån alla omständigheter. Om du är intresserad av vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.

Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (2399)
2020-08-10 Lawline besvarar inte skolfrågor
2020-08-10 När gallras belastningsregistret?
2020-08-04 Vittnens straffrättsliga ansvar i en rättegång
2020-08-02 Hur sker gallringen från belastningsregistret?

Alla besvarade frågor (82713)