Går det att anmäla att en person blivit namngiven som misstänkt för äggkastning i en facebookgrupp?

Hej! En familjemedlem till mig blev namngiven i en "liten orts-grupp" på Facebook i ett sammanhang där hen angavs som "misstänkt" för äggkastning. Hur är detta okej eller inte? Ortsborna är snabba med att uttrycka sig ganska hotfullt som "dags att få tag i snorvalparna" och "någon borde ta lagen i egna händer", och då min familjemedlem är minderårig blir hen såklart skärrad och rädd, då hen dessutom inte har gjort denna handling känns det såklart orättvist. Är detta på något sätt möjligt att anmäla?

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Det kan vara förtal
Att sprida uppgifter om någon på det sätt du beskriver kan vara förtal. För att det ska vara fråga om förtal enligt 5 kap. 1 § brottsbalken krävs det att nämligen att man inför en tredje part utpekar någon som brottslig, klandervärd eller sprider en uppgift som typiskt sett leder till att ens sociala anseende tar skada.

I det här fallet har familjemedlemmen namngetts i en facebookgrupp, dvs inför en krets människor, där hen utmålats som misstänkt för äggkastning. Äggkastning kan utgöra brottet skadegörelse eller åverkan, och en uppgift som att någon ägnat sig åt äggkastning är därmed att likställa med att utpeka någon som brottslig. I annat fall är det enligt min bedömning åtminstone att anses som en uppgift som typiskt sett skadar ens sociala anseende, då människor sällan är positivt inställda till äggkastning och liknande trakasserier och speciellt inte hos vuxna, som den här facebookgruppen huvudsakligen verkar bestå av.

Undantag till förtalsbestämmelsen
Även om förutsättningarna i 5 kap. 1 § första stycket är uppfyllda finns det dock ibland undantag där något som i vanliga fall är att betrakta som förtal ändå är tillåtet. Det krävs då att följande förutsättningar är uppfyllda:

1. att personen har haft skyldighet att uttala sig, eller
2. att det varit försvarligt att lämna uppgiften, och
3. att uppgiften varit sann eller att man haft goda skäl att tro att den varit sann (5 kap. 1 § andra stycket brottsbalken).

I det här fallet har medlemmen i gruppen knappast haft en skyldighet att uttala sig. Däremot blir det relevant att för det första utröna om det varit försvarligt att lämna uppgiften. Här är det meningen att man ska göra en intresseavvägning mellan å ena sidan intresset hos den förtalade av att inte drabbas av social missaktning och intresset hos den som förtalat av yttrandefrihet. Här gör man en helhetsbedömning av kontexten, där man kollar på vad det är för typ av uppgift, vem som spred den, till vem, i vilket sammanhang och av vilket syfte. Syftet i det här fallet har varit att komma till bukt med problemet äggkastning. Uppgiften har spridits i en facebookgrupp för en liten ort, vilket innebär att kretsen utgjorts av den omedelbara omgivningen för den drabbade. Den förtalade är dessutom ett barn, vilket enligt min åsikt bör ses som en försvårande omständighet i och med att den skrevs i en facebookgrupp där vuxna uppenbarligen varit mycket upprörda över händelserna.

I slutändan är det dock domstolen som gör denna försvarlighetsprövning, vilket innebär att det inte är något som med självklarhet går att förutsägas. En polisanmälan kan dock gott göras.

Det kan utgöra olaga hot
Med tanke på de hotfulla uttryck människor i gruppen farit med ligger det nära till hands att mena att det möjligtvis även kan vara fråga om olaga hot enligt 4 kap. 5 § brottsbalken. För att denna paragraf ska bli tillämplig krävs det att hotet förmedlas till den som det avser, antingen genom att den personen direkt vänder sig till motparten med hotet eller att hotet förmedlas av någon annan till den hotade. För att kunna bli dömd för olaga hot när man uttryckt sig hotfullt på sociala medier utan att för den sakens skull ha vänt sig direkt till den hotade, krävs det att man kan bevisa att det funnits likgiltighetsuppsåt, vilket är en uppsåtsform som generellt sett är väldigt svår att bevisa i domstol.

Att kunna få personerna dömda för olaga hot är därmed inte särskilt sannolikt alls, men det skadar ändå inte att polisanmäla förstås.

Vänligen,

Pegah FazliRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Straffrätt och Ärekränkning, 5 kap. BrB? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo