Fysisk och psykisk misshandel
Jag undrar om det finns fall där någon har dömts för misshandel när det gäller "enbart" psykisk misshandel? Och likadant vid grov kvinnofridskräkning? Är det ens möjligt idag att dömas enbart utifrån psykisk misshandel och förtryck? Och i så fall, kan det kanske vara något annat brott än misshandel?
I lagtexter (och ev. förarbeten?) framgår att misshandel kan vara både fysisk och psykisk och att båda är allvarliga, men i praktiken verkar det som om det krävs en kombination av fysisk och psykisk misshandel för att en gärningsman ska dömas för misshandel?
Det verkar konstigt att långvarig psykisk misshandel (utan fysiska inslag) inte går att dömas för, då det kan orsaka långt lidande precis som vid fysisk smärta - även om det är svårare med bevis.
På Polisens hemsida står det uttryckligen "misshandel är när någon fysiskt gör dig illa". Men stämmer det verkligen med definitionen av våld och med lagtexten? Dvs. att någon tillfogar nåogn smärta och sjukdom? Har också sett formuleringen "skada självkänslan" - men finns exempel på hur det har bevisats? Läkarintyg eller annat?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det som i vardagligt tal kallas fysisk och psykisk misshandel finns reglerat i ett antal olika brott i brottsbalken (BrB).
Fysisk misshandel
Misshandel enligt 3 kap. 1 § brottsbalken (BrB) innebär objektivt att någon tillfogar annan en kroppsskada, kroppslig sjukdom, smärta vilket innebär fysiskt lidande, vanmakt vilket ska förstås som att medvetandet kopplas bort vilket kan ske genom t ex injektion av någon drog eller annat sådant tillstånd vilket innebär fullständig eller partiell kroppslig förlamning eller bedövning utan att offret förlorar medvetandet. Misshandel är vad som brukar kallas ett effektbrott och precis som det står på polisens hemsida så ska det handla om att någon fysiskt/kroppsligt utsätts för våld mot kroppen som orsakar en effekt. Det går därför inte att döma någon för brottet misshandel när det är en psykisk misshandel.
Psykisk misshandel
Jag tänker att en psykisk misshandel kan utföras på många olika sätt. Jag tänker mig att det t ex kan ske genom hot vilket skulle kunna innebära olaga hot enligt 4 kap. 5 § BrB. Jag tänker också att en psykisk misshandel kan innebära att någon hotar om att utföra något brottsligt mot någon och på så sätt får personen att göra något eller underlåta att göra något vilket innebär olaga tvång enligt 4 kap. 4 § BrB. Att upprepat kränka någon, telefon- eller smsterra någon eller på annat sätt psykiskt förtrycka en person kan också innebära brottet ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB. Vad som i dagligt tal kallas psykisk misshandel omfattas inte av det juridiska begreppet misshandel men de handlingar som ingår i en psykisk misshandel kan utgöra ett flertal andra olika brott.
Grov kvinnofridskränkning
Grov kvinnofridskränkning enligt 4 kap. 4a § innebär att en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han är eller har varit sambo med som ett led i upprepade kränkningar av personens integritet begår brottsliga gärningar enligt 3, 4, 6 eller 12 eller enligt 24 § lagen om kontaktförbud och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.
Olaga hot, olaga tvång och ofredande som jag gav exempel på brott som en psykisk misshandel kan bestå av finns i 4 kap. BrB och kan alltså ligga till grund för brottet grov kvinnofridskränkning. Det behöver inte ha förekommit någon misshandel i BrB mening utan psykisk misshandel och förtryck som innebär brott enligt något av de uppräknade kapitlen kan alltså ligga till grund för att någon döms för grov kvinnofridskränkning. Det krävs dock att gärningarna är brottsliga och inte endast moraliskt förkastliga.
Formuleringen ”ägnat att skada självkänslan” innebär att offrets självkänsla typiskt sätt kan skadas allvarligt av gärningarna och innebär inte en bedömning av om gärningarna har skadat det specifika offrets självkänsla. ”Ägnat att” är en juridisk formulering för ”kan typiskt sätt”.
Hoppas det var svar på dina frågor!
Vänliga hälsningar,
