Frågor om förtalsbrott. Vad spelar det för roll om uppgiften är sann och vad innebär det att publiceringen varit försvarlig?

FRÅGA
Hej! jag har en fråga gällande media och förtalsbrott. Efter att att ha läst lagen i BrB 5 kap 1 § så förstår jag inte riktigt om exempelvis1. En tidning publicerar en bild på en misstänkt person, den misstänkta personen döms sedan för brottet. Vid publiceringen var den misstänkte ännu inte dömd, kan inte tidningen anmälas för förtal då eftersom personen i fråga faktiskt blev dömd och där med var det dom publicerade sant? eller har sanningshalten inte med saken att göra vid förtalsbrott? 2. Jag har hört att en ex tidning får publicera en bild på en misstänkt om allmänintresset är av hög grad, vart regleras detta? Tack på förhand!
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag ska i det följande förklara hur förtalsbrottet är konstruerat. Samtidigt som jag förklarar detta kommer jag att koppla det till ditt exempel med när en tidning publicerar en bild på en för brott misstänkt person.

När man bedömer om ett förtalsbrott begåtts går domstolen igenom flera steg med förutsättningar som måste vara uppfyllda för att brott ska anses föreligga.

Förtalsbrottet finns i brottsbalken 5:1 och är utformat på följande sätt:

"Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.
Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar."

Denna brottsbestämmelse kan delas upp på följande sätt.

1. Det första som krävs är att det faktiskt finns en uppgift. Det krävs att det i detta fall finns text som uttrycker att en person är brottsmisstänkt.

2. Det ska gå att identifiera personen som utpekas och att det går att koppla denna person till uppgiften.

3. Det ska gå att "sanningspröva" uppgiften på så sätt att den ska vara rimlig. Att utpeka någon som en häxa som sysslar med trolldom uppfyller på så sätt inte kravet eftersom det är ett helt orimligt påstående.

4. Uppgiften ska ha spridits, på så sätt att den t.ex. ska ha publicerats på i en tidning.

5. Uppgiften måste vara typiskt sätt ägnad att orsaka andras missaktning. T.ex. att utpeka någon som brottsling är en sådan typisk uppgift som gör att andra kan "se ner" på den utpekade personen och få missaktning gentemot denne.

6. Om alla de ovan kraven är uppfyllda kan det alltså röra sig om ett förtalsbrott. Men det finns en undantagsbestämmelse, som handlar om att det ändå inte utgör förtal, om det varit försvarligt att lämna uppgiften, och att antingen uppgiften är sann, eller att den som lämnade den hade skälig grund för att tro att den var sann. Denna bedömning är ganska komplicerad då den ofta innefattar ett hänsynstagande till många olika omständigheter.

Försvarlighetsbedömningen
För att en uppgift ska ha varit försvarlig att sprida i det här fallet, då en tidning publicerar en bild på en brottsmisstänkt, är det alltså flera saker som spelar in. En av de viktigaste sakerna är om det finns ett allmänintresse eller inte om personen ifråga. Detta innebär att om personen är en offentlig person, t.ex. en kändis eller en VD för ett stort företag eller en viktig politiker, finns det ett högt allmänintresse att veta vad denna person gör och hur denne beter sig.

Det är också av betydelse när uppgifterna lämnas. Om det är just i ett led av nyhetsbevakande av t.ex. rättegången av personen ifråga kan det vara mer försvarligt eftersom det är aktuellt. Det är alltså generellt mindre försvarligt att t.ex. sprida gamla uppgifter som inte är av nyhetsvärde.

Det viktigaste i detta sammanhang torde vara hur stort allmänintresse det finns vad gäller personen ifråga. Om det är en helt icke-offentlig privatperson finns det alltså generellt ett mycket lågt allmänintresse. Då är uppgiftslämnandet i många fall oförsvarligt.

Om uppgiften var sann eller det fanns skälig grund för den.
I detta fall kan tidningen ifråga hänvisa till förundersökningsmaterialet för att visa att uppgiften antingen var sann eller att det fanns skälig grund för den. Det är då alltså upp till den som lämnat uppgiften att visa att antingen uppgiften var sann eller att det fanns skälig grund för den.

Vad gäller?
Om det alltså visar sig att alla de första fem stegen som jag gått igenom är uppfyllda, kan det röra sig om förtal. Om det dock är så att även det sjätte steget är uppfyllt, och uppgiftslämnandet varit försvarligt och uppgiften varit sann eller haft skälig grund, kan det inte röra sig om ett förtalsbrott.

Jag hoppas att mitt svar är belysande. Tveka inte att fråga igen eller att kommentera nedan om du har fler funderingar!

Med vänliga hälsningar,

Joel Herrault
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Ärekränkning, 5 kap. BrB (1042)
2020-10-23 Finns det grund för att anmäla för förtal?
2020-10-22 Utpekande vid förtal
2020-10-21 Vad kan jag göra om jag misstänker att jag blivit utsatt för ärekränkningsbrott?
2020-10-20 Publicering av dom på sociala medier

Alla besvarade frågor (85319)