Fråga om särkullbarn och efterarv
Hej!
Min far har dött och jag har frågor om arvet då det uppstått lite förvirring för oss som är kvar. Från min fars första äktenskap är det jag (A) och min bror (B). Från min fars andra och sista äktenskap finns vår halvbror (C) och min fars efterlevande hustru som vi kan kalla H.
H har nu ställt frågan hur vi tänkt göra med arvet så hon vet om hon kan bo kvar i huset eller ej.
Jag har förstått det som att vår halvbror C får vänta med sitt arv tills H har gått bort men att jag A och min bror B har rätt att få vårt arv direkt. Jag undrar vad konsekvenserna blir av de olika alternativen?
Alt 1- jag och min bror tar ut vårt arv, vad blir konsekvensen för H?
Alt 2- jag och min bror väntar med arvet tills H gått bort, vad blir konsekvensen för oss?
Lawline svarar
Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga!
Arvsfrågor regleras genom den s.k. Ärvdabalken (ÄrvB).
Avlider en av makarna i ett äktenskap är i frånvaro av testamente huvudregeln att den avlidne makens kvarlåtenskap i sin helhet tillfaller den efterlevande maken. Hade makarna barn utgör dessa deras s.k. bröstarvingar, vilka enligt den s.k. legala arvsordningen står som första arvtagare till den avlidne, ÄrvB 2:1 och 3:1.
Skillnaden som här kan uppstå är om bröstarvingarna tillkommit inom äktenskapet eller om de ska betraktas som s.k. särkullbarn. För bröstarvingarna inom äktenskapet kommer arvet efter den först avlidne mycket riktigt att utfås först vid den efterlevande makens senare bortgång. För särkullbarnen däremot kan dessa välja att i och med förälderns bortgång förutsatt att den då levt i ett nytt äktenskap utfå hela deras arv direkt, ÄrvB 3:9.
Alt -1: Per den förevarande frågeställningen skulle konsekvensen för den efterlevande maken av att särkullbarnen valde att omgående utfå sina respektive arv efter den avlidne vara att 2/3 av den avlidnes kvarlåtenskap istället skulle övergå till den avlidnes bröstarvingar. Denna fördelning iom att den avlidne hade tre bröstarvingar som var och en tar lika lott, jfr ÄrvB 2:1 2st. Förutsatt att de varit gifta utan ett s.k. äktenskapsförord och således delade all egendom så som giftorättsgods sinsemellan skulle detta innebära att 2/6 av den efterlevande makens totala förmögenhet skulle utgå i arv till den avlidnes särkullbarn.
Alt -2: Väljer särkullbarnen att inte ta ut sitt arv genom ett s.k. arvsavstående kommer deras arv efter den först avlidne maken istället att utfås i samband med den efterlevande makens bortgång. Genom en bodelning i samband med bortgången har en kvotfördelning tagits fram. Denna kvot utgör respektive makes andel i äktenskapets totala egendomsmassa. Det är av den andel som belöper från den först avlidne maken som särkullbarnen senare ärver.
Denna andel kommer under den efterlevande makens livstid innehas med s.k. fri förfoganderätt, innebärandes att denne fritt får förfoga över och sälja egendom, däremot inte utan hänsyn till särkullbarnen ge eller testamentera bort denna, jfr ÄrvB 3:2-3.
Skulle det vara så att den efterlevande valt att klokt investera egendomen med fri förfoganderätt varpå denna stigit i värde har särkullbarnen även rätt till denna förkovran, jfr ÄktB 3:4.
Jag hoppas att mitt svar varit er till någon nytta!
Med vänlig hälsning,
