Fråga om när polisen får kolla igenom ens bil och göra en kroppsvisitation samt om ett erkännande innebär att man förlora sin rätt till att bestrida
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag har valt att dela upp dina frågor under de två rubrikerna nedan. Frågorna kommer även att besvaras utifrån att det var polisen som stoppade er och inte exempelvis Tullverket som har andra befogenheter när det kommer till att söka igenom fordon. Polisens befogenheter regleras främst av polislagen (som du hittar här) i kombination med rättegångsbalken (som du hittar här). För vad som gäller vid ett bestridande efter erkännande så regleras det av rättegångsbalken.
När har polisen rätt att söka igenom personer och personbil
Först och främst så har polisen rätt att stoppa en bil eller annat transportmedel om någon av de förutsättningar som framgår av 22 § polislagen är uppfyllda, vilka är:
- om det finns anledning att anta att någon som färdas i fordonet har gjort sig skyldig till brott,
- om det av någon annan anledning behövs för att med laga stöd ingripa mot någon som färdas i fordonet, genom att beröva honom friheten, på annat sätt inskränka hans rörelsefrihet eller underkasta honom kroppsvisitation eller kroppsbesiktning,
- om det behövs för att med laga stöd genomföra husrannsakan i fordonet eller
- om det behövs för att reglera trafiken eller för att kontrollera fordon eller förare eller fordons last enligt vad som är särskilt föreskrivet.
För att polismannen sedan ska få undersöka fordonet krävs det lagligt stöd, vilket antingen kan vara att polisen har en husrannsakan (28 kap. 1 § Rättegångsbalken) , att polisen anser att fordonet inte är körduglig och behöver kontrollera fordonet (2 kap. 11 § fordonslagen) eller att polisen utifrån omständigheterna antar att det kan finnas vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa i fordonet(20 a § polislagen).
När det kommer till att genomsöka personer får polisen göra kroppsvisitationer och kroppsbesiktningar. I och med att kroppsvisitering och kroppsbesiktning är en inskränkning av den enskildes rörelsefrihet så krävs det lagligt stöd för att polisen ska kunna ta till en sådan åtgärd (2 kap. 6 § regeringsformen och 2 kap. 20 regeringsformen).
För kroppsvisitation krävs det att det finns en anledning att anta att ett brott har begåtts, och får göras på den som är skäligen misstänkt eller om det föreligger synnerliga skäl också på andra personer som kan bära något som kan tas i beslag eller förvar (28 kap. 11 § rättegångsbalken). Utöver dessa förutsättningar ska beslut om kroppsvisitation generellt sett tas av undersökningsledare, åklagare eller rätten och inte av polismannen (28 kap. 12 § rättegångsbalken som hänvisar till 28 kap. 3 § rättegångsbalken), om det inte anses nödvändigt att kroppsvisitationer sker på direkten (28 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken). Vad som avses med en kroppsvisitation är en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig och av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig. Kroppsbesiktning avser en undersökning av människokroppens yttre och inre samt att prov tas från människokroppen och undersöks (28 kap. 12 § tredje stycket rättegångsbalken). Förutsättningarna för att polisen ska få göra en kroppsbesiktning är samma som för en kroppsvisitation och kan avse andra personer än den som är skäligen misstänkt.
En polisman har också befogenheten att vid ett gripande med laga stöd eller om polismannen i andra fall omhändertar eller avlägsnar en person kroppsvisitera den (19 § polislagen). Kroppsvisiteringen ska i sådana fall vara nödvändig av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna tas om hand, eller för att hans identitet skall kunna fastställas. En polisman får också kroppsvisitera i den utsträckning det behövs för att söka efter:
- vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken, eller
- föremål som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom, om det finns särskild anledning anta att den som avses med åtgärden bär ett sådant föremål med sig och det med hänsyn till omständigheterna kan antas att föremålet kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken.
Bevis och bestridande när den misstänkte erkänner brott
Att du har erkänt ett brott innebär inte att du förlorar din rätt att få brottet prövat i domstol. Med det sagt så finns det vissa undantag till denna regel, bland annat om du har erkänt och godkänt att ta ett strafföreläggande eller ordningsbot. Ett strafföreläggande är utifall ett brott är bagatellartat och lätt att bevisa så kan åklagaren i stället för att inleda ett åtala skicka över ett strafföreläggande till den misstänkte. Den misstänkte får i sådana fall välja att antingen erkänna brottet och godkänna det bötesbelopp som stor i föreläggandet eller neka strafföreläggandet. Nekar den misstänkte till strafföreläggande så kommer ett åtal att inledas i stället (48 kap. 2 § rättegångsbalken). Skulle den misstänkte godkänna strafföreläggandet så innebär det att den misstänkte blir dömd för brottet och får den påföljd som föreskrivs i strafföreläggandet (48 kap. 3 § rättegångsbalken). Godkännande kan ske på förhand genom ett förhandsgodkännande, genom att signera strafföreläggandet och skicka in den till en myndighet eller genom att bötesbeloppet betalas in till rätt myndighet.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis så finns det alltså möjligheter för polisen att stoppa bilen, genomsöka den och dess passagerare. Huruvida det fanns förutsättningar för det i ditt fall kan jag inte säga utifrån den information du har gett mig i ditt svar. Att du har erkänt brott innebär inte på automatik att du blir dömd för det utan du har möjligheten att i efterhand bestrida ett eventuellt åtal eller strafföreläggande.
Hoppas du fick svar på din fråga!
vänligen,