Fråga om att far gått bort och det finns oro att mor och syskon undandrar egendom från arvet. Hur ska arvets fördelas och vad kan man göra för att se till att allt går rätt till?

FRÅGA
Min far gick bort men mor finns kvar , jag har en bror.Hur delas det?, exempelvis huset tror jag stod på min far, men även om det stod på de båda ska det delas med min mor och sen oss syskon eller? Jag vet ju om myntsamlingar och kontanter+andra värden som min bror och mor säkert försöker gömma undan...Det har skrivits ett testamente, men jag vet ej hur det är skrivet.Det stod i Ratsit att han inte var gift? Det tog jag för givet, om det nu har någon betydelse.Vad rekommenderar ni att man ska göra?
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Först och främst vill jag beklaga din förlust.

Din fråga berör i princip endast arvsrätt, och aktualiserar då ärvdabalken (ÄB). Jag förstår din fråga som att du undrar generellt vad du bör göra och tänka på angående din fars arv. Därmed berörs olika arvsrättsliga aspekter, och jag kommer därför att dela upp mitt svar i rubriker som var för sig behandlar olika saker som du bör ha i åtanke, samt vissa konkreta saker du kan eller bör göra.

Vad spelar det för roll vad dina föräldrar hade för förhållande?

Det kan kort sägas att det har stor betydelse huruvida dina föräldrar var gifta eller inte. Om de inte var gifta ska ingen bodelning ske enligt äktenskapsbalken. Du bör alltså dubbelkolla detta. Det kan du göra genom att kontakta Skatteverket och be om uppgifter ur äktenskapsregistret, vilket du kan göra på denna sida.

Det kan kort sägas att om de var gifta ska vanligtvis, om din mor begär det, en bodelning ske där all deras giftorättsgods delas mellan dem, så att din mor får hälften, medan den andra hälften tillhör din fars dödsbo (som vid en skilsmässa). Sedan, när man då har bestämt vad som är din fars egendom, följer man vad som står i hans testamente.

Om de nu inte var gifta antar jag att de var sambor. I så fall ska också en bodelning ske om din mor begär det, men då endast av deras samboegendom. Sedan följer man återigen vad som står i din fars testamente.

Så vem ska ärva?

För att veta vem som ska ärva är det just viktigt att veta dina föräldrars förhållande. Det finns nämligen huvudsakligen tre alternativ, som jag kort ska presentera i det följande.

Alternativ ett är att dina föräldrar var gifta och att din far inte hade testamente eller att testamentet inte påverkar arvsordningen. I så fall ärver först din mor, och sedan ärver du och dina syskon när er mor avlidit (ÄB 3:1).

Alternativ två är att dina föräldrar var gifta men att testamentet påverkar arvsordningen. I så fall gäller vad som står i testamentet, med undantag för vad jag skriver om laglotten längre ner.

Alternativ tre är att dina föräldrar inte var gifta utan endast sambor. I så fall ärver du och dina syskon. Om det finns ett testamente gäller det, med undantag för laglotten.

Det är alltså viktigt att veta vad dina föräldrar hade för förhållande, och vad som står i din fars testamente. Dessa två saker är helt avgörande för vad som kommer att hända med din fars egendom. Det är därför mycket viktigt att du tar reda på hur det ligger till med dessa två saker.

Vad bör du göra?

Jag förstår det som att du är orolig för att allt kanske inte kommer att gå rätt till och att du gärna skulle vilja ha insyn samt kunna ha inflytande över processen. Du har sådana möjligheter i egenskap av att du är bröstarvinge till din far, vilket gör dig till dödsbodelägare. Detta innebär att förvaltningen av din fars dödsbo ska ske av dig, ditt syskon, och antagligen din mor gemensamt. Detta innebär att ingen av er enskilt får företräda dödsboet och företa handlingar för dödsboets räkning, utan att ni alla har givit medgivande. Det kan vara bra att påminna din familj om detta, så att alla är med på vad som gäller.

Det finns dock ännu fler regler som ger dig möjlighet till insyn och inflytande, vilket jag ska gå igenom i det följande.

Att få se testamentet

Vad gäller din fars testamente ska detta delges dig (ÄB 14:4). Detta sker i syfte att du som bröstarvinge ska kunna antingen godkänna testamentet, eller eventuellt klandra det. Du ska alltså efter att ha sett testamentet avgöra om du ska godkänna det, eller om det finns anledning för dig att antingen bestrida dess giltighet (t.ex. om du misstänker att det är förfalskat eller förvanskat) (ÄB 13 kap), eller för att kräva ändring av testamentet om den kränker din laglott (ÄB 7 kap). Det är viktigt att komma ihåg att om du väl godkänt det har du i princip ingen möjlighet att ändra dig i efterhand.

Angående laglotten kan sägas att om testamentet har som innebörd att det helt eller delvis utesluter dig från arv, kan du kräva att åtminstone fås din laglott. Med laglott menas hälften av det arv du annars skulle fått. Om du exempelvis har ett syskon är era arvslotter hälften var av arvet, medan laglotten är hälften av det (ÄB 7:1). Din laglott är i så fall alltså en fjärdedel av arvet efter din far. Om hans testamente tillerkänner dig mindre än en fjärdedel av hans egendom kan du alltså kräva ändring av testamentet, så att du ska få din laglott som är en fjärdedel (ÄB 7:3).

Bouppteckning

Enligt ärvdabalkens 20 kap ska en bouppteckning upprättas vid ett sammanträde dit alla dödsbodelägare och alltså arvingar ska kallas, inklusive dig. Detta ska ske senast tre månader efter dödsfallet. I bouppteckning ska bland annat all den avlidnes egendom samt testamente och eventuellt äktenskapsförord tas upp (ÄB 20:4-5).

Det är Skatteverket som har till uppgift att se till att bouppteckningen upprättas och inlämnas till dem inom föreskriven tid, och de kan förelägga dödsboet vid vite att inom viss tid lämna in bouppteckningen. Skatteverket kan även förordna en viss person att göra detta (ÄB 20:9).

Du bör ta reda på när bouppteckningen ska ske och se till att denna blir korrekt upprättad. Vid bouppteckningen kan du få se din fars testamente samt all hans egendom.

Om ni inte kan komma överens

Det kan hända att du och din mor och bror inte kan komma överens om förvaltningen av dödsboet och fördelningen av arvet. I så fall kan du ansöka om förordnande av en boutredningsman. Detta innebär att du ansöker hos tingsrätten om att de ska förordna en jurist att ta över förvaltningen och utredningen av din fars dödsbo (ÄB 19:1). Detta bör endast göras om det verkligen inte går att komma överens och om du starkt misstänker att din mor och bror till exempel försöker undandra egendom för att minska ditt arv. Det är nämligen kostsamt med en boutredningsman, då denna tar betalt från dödsboets egendom (ÄB 19:19). Om dödsboets egendom inte räcker till är det den som ansökt om förordnandet som får betala det överskjutande beloppet. Om en boutredningsman utses kommer detta alltså att minska din fars arv. Därför kan det ofta räcka att man "hotar" med att ansöka om ett sådant förordnande, för att alla ska vara villiga att åtminstone försöka samarbeta.

Jag hoppas att mitt svar är till hjälp. Om du har några följdfrågor kan du maila mig till Joel.Herrault@Lawline.se.

Med vänlig hälsning,

Joel Herrault
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bouppteckning och arvsskifte (983)
2020-08-11 Kallelse till bouppteckningsförrättning
2020-08-06 Särkullbarn tar egendom från dödsboet, är detta straffbelagt?
2020-08-06 Skatteskuld för avslutat dödsbo?
2020-07-29 Hindra delägare från att rota i dödsbo?

Alla besvarade frågor (82775)