Fråga om arvsordning och arvsrätt
Vi är ett gift par med ett gemensamt barn. Jag har ett barn tidigare. Vi har skrivit testamente då det gäller två fastigheter där vi äger 50 % var. Hur ser arvsituationen ut om min make avlider först alternativt om jag skulle avlida först. Vi har även tillgångar i aktier. Stämmer det att särkullbarn likställs med gemensamt barn om vederbörande avstår arv till dess vi båda är avlidna?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline.
Så som jag har uppfattat din fråga så vill du specifikt veta hur arvsordningen ser ut. Du vill också veta hur fördelningen av arvet kommer ske ifall (1) din make avlider före dig samt ifall (2) du skulle avlida före din make. Familjeförhållandet ser ut som så att du och din make har ett gemensamt barn. Du har dessutom ett till barn från ett tidigare förhållande som i detta fall kommer att benämnas som särkullbarn.
Grundläggande information
När en person avlider blir det aktuellt att fördela dennes kvarlåtenskap mellan de personer som är arvsberättigade. I ärvdabalken (1958:637) 2 kap regleras den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är en ”lista” på vilka personer som pga. släktskap ska få ärva den avlidnes kvarlåtenskap.
Den första arvsklassen som presenteras i ärvdabalken 2 kap 1 § består av barn till den avlidne (bröstarvingar) eller barnbarn. Bröstarvingar ska få ärva den avlidnes kvarlåtenskap först. Om en bröstarvinge har avlidit går dennes arvsrätt över till dennes barn (dvs. den avlidens barnbarn). Om den avlidne inte har några barn eller barnbarn ska den andra arvsklassen som finns i ärvdabalken 2 kap 2 § få ärva den avlidnes kvarlåtenskap och så vidare. Läs mer om hur den svenska arvsordningen ser ut här.
Var den avlidne gift och hade gemensamma barn?
Om den avlidne var gift och efterlämnar en make samt gemensamma barn så ska den efterlevande maken få ärva den avlidnes kvarlåtenskap före de gemensamma barnen. De gemensamma barnen kan inte ta ut sitt arv förrän den efterlevande maken också avlider. Detta kan vi läsa i ärvdabalken 3 kap 1 § och 2 §. Denna regel slår alltså ut regeln i ärvdabalken 2 kap 1 §.
Var den avlidne gift och hade särkullbarn?
Om den avlidne var gift och efterlämnar en make samt ett särkullbarn (ett barn från tidigare förhållande) så ska den efterlevande maken och särkullbarnet dela på kvarlåtenskapen. Ett särkullbarn behöver till skillnad från gemensamma barn inte vänta på sitt arv utan kan ta ut sitt arv direkt. Här har vi en tydlig situation där regeln i ärvdabalken 3 kap 1 § och 2 § (som handlar om makes arvsrätt) inte slår ut regeln i ärvdabalken 2 kap 2 § (som handlar om bröstarvingens arvsrätt).
Observera dock att särkullbarnet kan om denne så vill avstå från att ta ut sitt arv direkt (till förmån för den efterlevande maken), se ärvdabalken 3 kap 9 §. Ett avstående kommer innebära att särkullbarnet sätter sig själv i samma position som de gemensamma barnen eller övriga släktingar som är arvsberättigade. Särkullbarnet kommer alltså inte kunna ta ut sitt arv förrän den efterlevande maken också avlider.
Tillämpning av dessa regler på ditt specifika fall
Här ovan har jag presenterat hur regelverket ser ut. Men du undrar säkert hur du ska tillämpa dessa regler på ditt specifika fall? Jag kommer att förklara det här nedan.
Om din make avlider före dig
Om din make avlider före dig så kommer du att få ärva hela hans kvarlåtenskap med stöd av ärvdabalken 3 kap 1 § och 2 §. Hälften av kvarlåtenskapen kommer du att få ärva med full äganderätt och den andra hälften kommer du att få ärva med fri förfoganderätt. Full äganderätt innebär att du kan göra vad du vill med arvet, till och med testamentera bort det. Fri förfoganderätt innebär att den du inte kan testamentera bort arvet, men i övrigt göra vad den vill med det, exempelvis konsumera det. Dessa regler finns för att exempelvis skydda det gemensamma barnet från att gå miste om sitt arv efter sin förälder som avled först.
Exempel: Om din make efterlämnar 100 000 kr så kommer du att få ärva 50 000 kr med full äganderätt och 50 000 kr med fri förfoganderätt.
Ert gemensamma barn kommer inte kunna ta ut sitt arv efter sin far än. Ert gemensamma barn måste vänta tills du också avlider för att få möjlighet att ta ut sitt arv efter både sin först avlidne förälder samt efter dig. Ditt egna barn ifrån det tidigare förhållandet (särkullbarnet) kommer heller inte kunna ta ut något arv här eftersom denne inte har någon rätt att ärva din make från första början.
Om du avlider före din make
Om vi säger att du avlider före din make, då kommer situationen att se ut på ett annat sätt. Din make som efterlever dig och ditt särkullbarn kommer att behöva dela på kvarlåtenskapen.
Exempel: Om du efterlämnar 100 000 kr så kommer din efterlevande make att få ärva 50 000 kr och ditt särkullbarn 50 000 kr.
Särkullbarnet kan om denne vill avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken enligt ärvdabalken 3 kap 9 §. Ett avstående skulle innebära att den efterlevande maken får ärva 100 000 kr och att särkullbarnet sätter sig själv i samma position som det gemensamma barnet. Särkullbarnet kommer alltså inte kunna ta ut sitt arv förrän den efterlevande maken också avlider.
Sammanfattningsvis kan man säga att huvudregeln egentligen är att barn ärver först. Men om man är gift så har maken rätt att ärva före barnet. Är barnet ett gemensamt barn, då måste detta barn vänta tills den efterlevande maken avlider. Är barnet ett särkullbarn, då kan barnet ta ut sitt arv direkt efter att dennes biologiska förälder avlidit.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Mvh
