Fråga om anledningen till åklagarens fulla bevisbörda
Hej,
I brottsmål är det ju åklagaren som har bevisbördan, men var nånstans i lagen förkunnas detta? Jag har letat men kan inte hitta en paragraf som faktiskt säger att det är så det är? Finns det ens lagstadgat eller är det bara praxis?
Tack!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det stämmer som du säger att åklagaren har bevisbördan. Det stämmer även att detta inte finns lagstadgat. Det är emellertid inte helt korrekt att tillskriva praxis denna uppdelning. I grund och botten så härstammar fördelningen av bevisbörda från rättsfilosofiska överväganden. Du har förmodligen hört frasen "oskyldig till motsatsen bevisas" och det är även samma grundsats som har anammats när vi beslöt att lägga bevisbördan på åklagaren. Numera skulle man dock kunna läsa ut statens bevisbörda ur artikel 6 Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR).
Det finns även praktiska skäl till att en sådan uppdelning är motiverad. Rent kostnadsmässigt skulle det t.ex. vara en ekonomisk omöjlighet för de flesta medborgare att urskulda sig från en anklagelse. Helt skriven i sten är dock inte fördelningen av bevisbördan. Det kan i vissa fall uppkomma situationer där den tilltalade i en process har vad som kallas en förklaringsbörda. Denna kan innebära att den tilltalade, för att en viss omständighet ska godtas eller beaktas, måste förklara för (ge någon form av information till) rätten om hur saken ligger till. Rätten att inte delta i sin egen process är dock en grundmurad princip och någons tystnad kan aldrig ensamt läggas till grund för en fällande dom.
I vissa fall har det även diskuteras ifall bevisbördan i brottmål är litet skiftande. Det finns ingen egentlig måttstock för hur mycket bevis som krävs i ett enskilt fall, men tydligt är att det generellt krävs mera omfattande bevisning vid grövre brott (se vidare exempelvis Diesen, C., Bevis 10, Bevisprövning i brottmål). Denna skiftning har dock i vissa fall förklarats med den mängd bevis (eller de spår) vissa brott lämnar. Ett olaga hot (som kan vara en viskning mellan två personer med rätt ordval) lämnar av förklarliga skäl en mindre mängd bevis att utreda än t.ex. ett mord (om gärningspersonen inte är väldigt duktig på att dölja sina spår dvs).
För att sammanfatta så grundar sig inte åklagarens bevisbörda, eller placeringen av bevisbördan, på någon paragraf eller någon dom från domstolarna, men något ännu mera värdefullt; principer. Att åklagaren ska visa att någon är skyldig "bortom rimligt tvivel" innebär inte att vi har något visst bevis som alltid går i lås (det s.k. regina probandum som tidigare (ca 1800-tal) var den tilltalades erkännande, numer tillmäter vi detta marginell betydelse, se 35:3 st. 2 rättegångsbalken).
Har du fler frågor eller ett ärende du behöver hjälp med är du välkommen att kontakta oss på på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.
