Fråga om äktenskapsförord
Min man och jag tog äktenskapsförord när vi gifte oss för våra barns skull. Hur fungerar det när någon av oss avlider. jag tänker på det vi förvärvat efter att äktenskapsförordet upprättades tex sparade pengar, fonder, bil mm
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Bestämmelser i äktenskapsbalken
Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder vilket är en grundläggande princip. Den av makarna som förvärvat något är att betrakta som ägare till egendomen också i förhållande till den andra maken och egendomsskillnaden gäller så länge äktenskapet består (1 kap. 3 § äktenskapsbalken). Parterna i ett äktenskap eller registrerat partnerskap har äganderätt till det denne införskaffar eller hade med sig in i förhållandet. Har du och din man införskaffat egendom gemensamt kan ni däremot vara gemensamma ägare genom så kallad samäganderätt.
När du eller din man avlider ska egendomen fördelas mellan er genom giftorättsgods och enskild egendom. Huvudregeln är att all egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vad som är enskild egendom framgår av (7 kap. 2 § äktenskapsbalken) vilket innebär att all annan egendom än den som nämns i punkterna 1-6 är giftorättsgods. Av andra stycket framgår det att avkastning av enskild egendom är giftorättsgods om inte annat har föreskrivits genom en sådan rättshandling som avses i första stycket. Ett exempel på sådan avkastning av enskild egendom som blir giftorättsgods är utdelning på aktier och fonder.
Äktenskapsförord är det enda sättet makar sinsemellan kan förorda vad som ska vara någons enskilda egendom vilket framgår av (7 kap. 3 § äktenskapsbalken). Tre krav ska vara uppfyllda för att ett äktenskapsförord ska vara giltigt.
Det ska vara:1. Skriftligt
2.Undertecknat av makarna
3. Ingivet för registrering hos skatteverket (innebär att ett äktenskapsförord som finns hemma i exempelvis bostaden är verkningslöst)
När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Syftet är att fördela giftorättsgods mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). När bodelningen är avslutad ska arvet efter den avlidne maken fördelas. Ett äktenskapsförord har betydelse för vilken egendom som ska ärvas men inte vem som ärver. Det har därmed betydelse för vilken egendom - och därmed värdet på arvet - som kommer ingå i kvarlåtenskapen.
Bestämmelser i ärvdabalken
Det är i princip inte någon skillnad mellan en bodelning på grund av skilsmässa och en bodelning på grund av att någon av makarna avlider. Enligt huvudregeln ska en bodelning göras i bägge fallen om inte all makarnas egendom är enskild egendom eller om den efterlevande maken begär att få behålla sitt giftorättsgods.
Äktenskapsförord påverkar inte arvsordningen utan arvet tillfaller samma personer oavsett om makarna skrivit ett äktenskapsförord eller ej.
Första arvsklassen utgörs av arvlåtarens barn enligt (2 kap. 1 § ärvdabalken). Om den avlidne var gift innebär det däremot att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ärvdabalken). Ett undantag från detta är arvlåtarens eventuella särkullbarn som har rätt att få ut sin arvslott direkt. För makar med särkullbarn är det därmed viktigt att upprätta ett testamente om man vill skydda den efterlevande maken.
Det finns en möjlighet att inskränka efterlevande makens arvsrätt genom testamente. Om du vill styra över vem som ska ärva dig måste du upprätta ett testamente (10 kap. 1 § ärvdabalken). Du kan inte genom ett äktenskapsförord skriva in vem eller vilka person som ska ärva dig. Före testamente och eventuella särkullbarn finns dock en rätt för efterlevande maken att om möjligt erhålla ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (189 200 kr), den så kallade basbeloppsregeln. I det här värdet inkluderas vad den efterlevande maken har erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom.
När även den efterlevande maken dör ska hälften av boet gå till den först avlidnes släktingar ur första eller andra arvsklassen. Den här rätten går inte att testamentera bort av den efterlevande maken. Sekundosuccession innebär att den efterlevande maken inte har full äganderätt utan endast fri förfoganderätt till den del av egendomen som kommer från den avlidne maken vid bodelningen (3 kap. 2 § ärvdabalken).
Sammanfattning
Ett äktenskapsförord gäller vid en bodelning och har betydelse för vad som ska eller inte ska dela lika vid en bodelning, dvs. vad som är giftorättsgods och vad som är enskild egendom. En bodelning kan göras vid såväl separation som vid bortgång. Vid en bortgång görs först en bodelning där makarnas giftorättsgods delas på hälften sedan fördelas arvet ut enligt arvsordningen till era gemensamma barn (bröstarvingar) eller enligt upprättat testamente.
Med tanke på att du och din man har gemensamma barn får ett äktenskapsförord inte så stor betydelse eftersom den efterlevande maken ärver den avlidna maken fullt ut, inkluderat den enskilda egendomen. När sedan den efterlevande maken går bort kommer era gemensamma barn ärva denne. För att den efterlevande maken inte ska ärva den enskilda egendomen krävs alltså att den avlidne har upprättat ett testamente där bröstarvingarna är skrivna som testamentstagare.
Att egendomen utgör enskild egendom påverkar däremot andelarna av den avlidnes kvarlåtenskap som den efterlevande maken erhåller genom bodelning med "full äganderätt" (innebär att man kan testamentera bort egendom) respektive "fri förfoganderätt" (innebär att man inte kan testamentera egendomen).
Hoppas du fick svar på din fråga!
