Förtal. Kontakt med arbetsgivare och socialtjänst - "smutskastning", "misskreditering", "ifrågasättande av kompetens" och "spridande av lögner"

FRÅGA
Hej!Jag är gift med en man som sedan tidigare har två barn, 10 resp 12 år gamla. Barnen har bott heltid hos sin mamma men föräldrarna har delad vårdnad. Just nu pågår det en vårdnadstvist som inte är trevlig. Det äldsta barnet bor hos oss sedan okt -14. Detta har varit hans eget val.När barnen har varit hos oss så har de bl a kommit smutsiga, i för små kläder samt hungriga. Barnen har dessutom uttryckt att mamma ofta skäller på dom samt att hon vid ett flertal tillfällen slagit dom.Då jag sedan många år arbetar som förskolechef ansåg jag att det skulle göras en orosanmälan till socialtjänsten. Jag gjorde en anmälan och mamman blev också polisanmäld för misshandel vid två tillfällen under det sista året. Dock lades dessa ner utan vidare utredning.Detta togs inte emot av mamman särskilt väl utan nu börjar smutskastning av mig. Hon har bl a vid ett tillfälle tagit kontakt med min arbetsgivare och misskrediterat mig. Hon ifrågasatte min kompetens och sa lögner. Och eftersom jag jobbade i en mindre kommun så blev inte detta bra utan jag kände att jag var tvungen att sluta. Ryktesspridningen kom snabbt i gång.Hon har också vid ett flertal tillfällen spridit lögner om mig till socialtjänsten bl a säger jag ha hotat henne vilket känns mycket obehagligt, speciellt med tanke på mitt yrke. Jag har mail och sms-kontakt som bevisar motsatsen till hennes påståenden. Det jag undrar nu är hur ska jag kunna få slut på detta? Ska jag polisanmäla eller hur ska jag gå till väga?
SVAR

Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!

Jag beklagar situationen och förstår att det måste vara psykiskt slitsamt att först genomgå en vårdnadstvist – vilket väl aldrig är så särskilt trevligt – och sedan behöva genomlida smutskastning och falsk ryktesspridning till följd av densamma.

Vi ska titta lite närmare på brottet förtal för att utreda om det går att applicera på era särskilda omständigheter. Förtal upptas i 1 § i Brottsbalkens (BrB), femte kapitel, de s.k. ärekränkningsbrotten, och lyder:

Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

Först lite kort om det andra stycket: häri upptas det s.k. försvarlighetsrekvisitet som innebär att en uppgiftslämnare kan fritas från ansvar om 1) hen varit skyldig att uttala sig; 2) det var försvarligt att lämna uppgifterna; 3) uppgifterna är sanna eller 4) hen hade skälig anledning att hålla dem för sanna. Utan närmare detaljer kan jag inte göra en kvalificerad bedömning om det förelegat en skyldighet för barnens mamma att uttala sig när hon talade med din arbetsgivare och socialtjänst eller om det eljest varit försvarligt att göra det. Du använder dig vidare upprepade gånger av begreppet "lögner" i din beskrivning av omständigheterna. Jag kommer i det följande skjuta försvarlighetsbedömningen åt sidan och helt enkelt anta att mamman inte haft skyldighet att uttala sig och inte heller har gjort det av försvarliga skäl; jag kommer vidare ta dig på orden och utesluta att hon farit med sanning eller haft grund för att tro att det var sanna uppgifter som spreds. Jag vill med den snabba genomgången av det här stycket illustrera att det finns en möjlighet för en uppgiftslämnare att undgå straffansvar även om uppgifterna i sig varit ägnade åt att t.ex. utpekat någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt.

Vidare, en snabb genomläsning av första stycket i 5 kap. 1 § BrB kan absolut ge intrycket att mammans misskreditering av dig; ifrågasättande av din kompetens och "spridande av lögner" inför din arbetsgivare, därtill lögnaktigt tal och påståenden inför socialtjänst om att du hotat henne, går att subsumera under rekvisitet att "lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning", t.ex. genom att "utpeka någon såsom brottslig" eller "lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning." En straffrättslig bedömning är dock sällan enkel och innehåller flera komponenter, från att avgöra vad som ska förstås med "att lämna en uppgift om någon" och en "nedsättande uppgift" till att fastställa om det har funnits uppsåt att förtala.

Först något om kravet på lämnande av uppgifter som är ägnade att utsätta någon för andras missaktning, "nedsättande uppgifter." Lagtexten ger exempel i form av att utpeka någon som brottslig; här gäller dock ett krav på att brottet ska vara av viss allvarligare art för att en anklagelse därom ska vara nedsättande till sin karaktär. I ditt fall påstår kvinnan bl.a. att du har hotat henne; med andra ord kan hon redan här sägas ha uppfyllt kriteriet på spridande av nedsättande uppgifter genom att utpeka dig som brottslig (skyldig till olaga hot enligt 4 kap. 5 § BrB). Som nämnts måste detta innefatta en anklagelse om brott av mer allvarlig art, vilket olaga hot får anses konstituera i och med att brottet upptar fängelse i straffskalan.

Med uttrycket "ägnad att" har lagstiftaren vidare markerat att det inte krävs att den nedsättande uppgiften faktiskt har framkallat andras missaktning i ett enskilt fall; det är tillräckligt att uppgiften typiskt sett kan få andra att förlora aktningen för eller hysa en negativ uppfattning om dig. Skulle du polisanmäla mamman står det alltså så långt klart att någon bevisning om att beskyllningen faktiskt framkallat andras missaktning inte behöver förebringas; det viktiga är att du kan bevisa själva anklagelsen om brottsligt beteende (eller motsvarande spridning av i sig nedsättande uppgifter).

Fortsättningsvis är förtalsbrottet fullbordat när de kränkande uppgifterna kommit till tredje mans kännedom, vilket betyder att minst en utomstående ska ha kunnat ta del av uppgifterna. Så är fallet här.

Förtal är avslutningsvis ett uppsåtsbrott. Att förtalsbrottet kräver uppsåt betyder att kvinnan, för att kunna fällas till ansvar enligt första stycket, måste haft uppsåt dels i förhållande till att lämna en uppgift om en annan person, dels att uppgifterna typiskt sett måste leda till att utsätta den utpekade för andras missaktning.

Mot denna bakgrund ska jag försöka mig på att ge dig någon form av råd, och jag vill då säga att du naturligtvis bör överväga att polisanmäla om du tror att det är det enda sättet att få ett slut på detta. Du kan antingen ringa Polisen på telefonnummer: 114 14, eller vända dig direkt till polisstationen där du bor. Vidare information om polisanmälan hittar du på polisens hemsida under fliken "Gör en anmälan". Dialog ska väl självklart tillgripas som ett första alternativ; att reda ut något med rättsliga medel i domstol, potentiellt genom hela kedjan av rättsliga instanser, kan bli båda kostsamt och tidsödande. Att mötas och försöka lösa era interna konflikter ansikte mot ansikte är därför att föredra, men är detta utsiktslöst måste väckande av åtal övervägas. Något som är speciellt med förtal är att det är ett så kallat målsägandebrott. Det betyder att det enligt 5 kap 5 § BrB är målsäganden själv, alltså den som utsatts för brottet som ska väcka åtal och driva målet.

Vill göra gällande en förtalstalan kommer ett mål i domstol givetvis att avgöras på hur väl parterna kan bevisa sina påståenden om hur "fel" eller "olagligt" motparten agerat. Där ord står mot ord har ingen part något övertag. Du måste alltså noga överblicka det egna bevisläget och fråga dig om de mail och sms som du har kvar kan bevisa med all önskvärd tydlighet att mamman gjort brottsliga uttalanden, med uppfyllande av de krav som redogjorts för här ovanför. För att få en uppfattning om hur den här typen av mål bedöms rent konkret, dvs. vad som tas fasta på för att fria eller fälla en person anklagad för förtal, vill jag hänvisa dig till nedan följande rättsfall.

RH 2009:40 rörde ett vid första anblick ganska grovt och förolämpande uttalande som lagts ut på internet, men där hovrätten friade från såväl förolämpning som förtal. Mot detta kan ställas RH 1997:61, där den tilltalade hade lämnat uppgift om målsäganden i en annons som fått mycket stor spridning, med uppenbar avsikt att skada och utsätta denne för andras missaktning. Hovrätten dömde här till grovt förtal och skadestånd på 15000 kronor med motiveringen att "Brottet […] inneburit en svår kränkning av hennes personliga integritet och det har medfört ett betydande obehag för henne." Om det senare fallet ska sägas att det handlade om framställande av målsäganden i ett sexuellt/pornografiskt sammanhang i en annons med stor spridning; detta inverkade sannolikt på hovrättens utslag. Fallet kan jämföras med NJA 1992 s. 594 där ett samlag hade filmats utan kvinnans vetskap, vartefter filmen hade visats upp vid ett flertal tillfällen för en mindre krets av personer. HD bedömde gärningen som grovt förtal.

Sammanfattningsvis: är det din bedömning att dialog inte skulle bli framgångsrik i det här fallet bör du givetvis polisanmäla. Därefter kommer brott att utredas i en förundersökning, bevisläget bedömas, och åtal eventuellt att väckas.

Jag hoppas att du med detta fått en god överblick på vad som gäller och önskar dig lycka till! Har du några följdfrågor eller vill du ha hjälp med att sättas i kontakt med juridiskt ombud kan du höra av dig till mig så ska jag försöka bistå dig med endera eller bägge önskemålen. Nu ber jag att få önska dig en trevlig helg!

Vänligen,

Märta Ahlén
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Ärekränkning, 5 kap. BrB (995)
2020-08-03 Utgör en polisanmälan och spridning av osanna uppgifter om en person till tredje part ett förtalsbrott?
2020-07-31 Klassas det som förtal att anmäla en kommunanställd?
2020-07-31 Lagligt att anklaga nån för att vara tjuv?
2020-07-30 Kan ett Facebookinlägg utgöra grund för förtal?

Alla besvarade frågor (82628)