Förtal och enskilt åtal
Jag är styrelsemedlem i en ideell förening. En av medlemmarna har skrivit flera mail till samtliga medlemmar med falska påståenden om mej som person med avsikt att skada mig. Föreningsmedlemmarna är samtidigt våra vänner och grannar. Min fråga är detta förfarande olagligt ? Vad säger rättspraxis. Jag har gjort polisanmälan för förtal men fått avslag om förundersökning med hänvisning till att förtal är ett fall för enskilt åtal.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Förtalsbestämmelsen finns i 5:1 brottsbalken och består av två delar. För att brott ska vara för handen krävs det i första ledet att någon lämnar en uppgift om att någon är brottslig, klandervärd eller att uppgiften på annat sätt är avsedd att utsätta den utpekade för andra personers missaktning. Eftersom du av förklarliga skäl inte skriver ut vilka uppgifter som spridits om dig är det svårt att bedöma om de är tillräckligt allvarliga för att nå upp till förtal. Min bedömning är att det dock är fullt möjligt att förtala genom att skicka mejl till medlemmar i en förening, förutsatt att antalet medlemmar är minst ett par stycken.
Är uppgiften ägnad att utsätta annan för missaktning eller om den pekar ut en person som brottslig eller klandervärd finns det i andra ledet en ventil för att undvika ansvar. Om uppgiften som lämnats var sann eller personen hade skälig grund för den och uppgiftslämnandet var försvarligt döms inte uppgiftslämnaren till ansvar. En uppgift kan till exempel vara försvarlig om den är av allmänintresse. Exempelvis är det inte förtal att tidningar skriver ut namn på riksdagsledamöter som står åtalade. För att uppgiften ska vara tillåten att lämna krävs det att uppgiften är försvarlig och sann. Det är alltså inte tillåtet för en tidning att hitta på att en riksdagsledamot är åtalad, även om personens förehavanden är av allmänt intresse. I ditt fall skulle det kunna vara försvarligt att lämna uppgifter som har något samband med din roll i föreningen eller dylikt. Är uppgifterna dock osanna, som du skriver, spelar det ingen roll om uppgiftslämnandet var försvarligt.
Precis som polisen meddelade är förtal ett brott som faller under enskilt åtal. Det innebär att åklagare inte tar upp förtalsmål om det inte är påkallat från allmän synpunkt. Du som målsägande kan däremot väcka talan. Kapitel 47 i rättegångsbalken beskriver hur ett sådant förfarande går till.
Beträffande praxis kring förtal finns det en rad avgöranden från Högsta domstolen. De flesta gäller dock tryck- och yttrandefrihetsmål och enligt min bedömning är de inte särskilt användbara i ditt scenario. Men om du är intresserad av att läsa in dig på andra fall av förtal kan de vara av intresse. Exempel på fall är: NJA 1987 s 285, NJA 1987 s 336, NJA 1991 s 155, NJA 1994 s 637 och NJA 2014 s 808.
Hoppas att du har någon nytta av svaret även om det mer var en allmän text om förtalsbrottet än om ditt specifika fall.
