Förtal i allmän handling
Stämmer det att en person som är part i ett tillsynsärende hos en myndighet (till exempel kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning) kan skicka in känsliga personuppgifter och/eller potentiellt förtal om någon person (uppgifter som helt saknar relevans för handläggning av tillsynsärendet) i ett dokument som därmed måste diarieföras och då blir allmän handling samt att dessa personuppgifter och påståenden därefter vare sig kan eller ska raderas/gallras av tillsynsmyndigheten med stöd av arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446).
I ett helt hypotetiskt scenario kan då en person som fått klagomål inkommet till kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning (myndigheten) av någon anledning välja att som "hämd" för anmälan, skicka in en skrivelse i ärendet där anmälaren beskrivs i negativa termer kompletterat med personuppgifter om anmälaren som rör etniskt ursprung, sexuell läggning, sjukdomar , arbetsförhållanden och annat som helt saknar relevans för tillsynsmyndigheten handläggning ärendet. Myndigheten kan/vill/får inte ta bort personuppgifterna från den allmänna handlingen (med stöd av arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) ) och lämnar via diariet ut den allmänna handlingen till vem som så begär det.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Svaret på din fråga beror mycket på dels på ärendet, dels vad uppgiften innehållet.
Allmän handling?
I Sverige har vi en stark offentlighet, yttrandefrihet och meddelarfrihet, vilket innebär att myndigheter endast i undantagsfall får undanhålla handlingar som är allmänna. Var och en är då fria att ta del av allmänna handlingar, så vida de inte undantagsvis täcks av sekretess (2 kap. 1-2§ tryckfrihetsförordningen, TF).
Utgångspunkten är att handlingar, så som dokument, skrivelser, som inkommit till en myndighet är allmänna om den förvaras där (2 kap. 4§ TF). Det måste alltså för det första vara en myndighet, exempelvis kommunala organisationer, för det andra måste den vara inkommen eller upprättad där, och för det tredje måste den förvaras där. Kommunens hälso- och sjukvårdsförvaltning skulle exempelvis täckas av detta. En handling anses inkommen när den anlänt till myndigheten och kommit behörig befattningshavare till handa, så om part skickat in en handling till den organisationen anses den inkommen hos en myndighet (2 kap. 9§ TF). Vidare anses handlingen förvarad hos myndigheten om den ren fysiskt finns hos myndigheten om den skickats in fysiskt exempelvis, eller om den förvaras i hårddisk, datorsystem eller liknande som myndigheten använder. Det finns även vissa undantag för vad som anses som allmänna handlingar, som främst handlar om handlingen bara temporärt bearbetas hos en myndighet för att skickas vidare till en annan och liknande (2 kap. 13-14§§ TF). En handling som alltså är allmän uppfyller dessa tre kriterier, och ska därför diarieföras hos myndigheten. Utan att veta vad handlingen i fråga innehåller, skulle troligtvis den anses inkommen och förvarad hos myndigheten, och därmed lär den vara allmän. Begäran att ta del av en allmän handling ska prövas hos myndigheten som förvarar handlingen, och myndigheten får som utgångspunkt inte eller efterforska vem som begär handlingen (2 kap. 17-18§§ TF).
Är den offentlig?
Att en handling är allmän innebär dock inte att den alltid är offentlig och får lämnas ut till vem som helst. Myndigheten ska inför varje begäran bedöma om handlingen får lämnas ut, eller om den täcks av sekretess enligt främst offentlighets- och sekretesslagen. Skäl att sekretessbelägga en handling i enskilda mål handlar främst om skäl till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden eller hälsa och sexualliv (ex. 21 kap. Offentlighet- och sekretesslagen, OSL). I denna lag finns det även specifik sekretess som gäller för specifika myndigheter, vilket man kan se i kapitelindelningen. Om handlingen därför innehåller uppgifter om sexuella läggning, hälsouppgifter eller liknande, skulle den kunna beläggas med sekretess hos myndigheten och därmed inte lämnas ut till allmänheten. Detta är dock en bedömning som myndigheten ska göra i varje enskilt fall.
arkivering och personuppgifter?
Det finns allmänna arkiveringsregler i bland annat tryckfrihetsförordningen och arkivlagen, men sen kan det finnas ytterligare arkiveringsregler för specifika myndigheter. Arkiveringshållning är ett viktigt komplement för offentlighetsprincipen och allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar, och det är därför inte frivilligt hur myndigheter diarieför och arkiverar sina handlingar. Allmänna handlingar får dock gallras enligt arkivlagen, men det kan finnas avvikande regler i specifika lagar som reglerar just den myndighetens arkivering och regeringen får meddela föreskriver för vissa kommunala myndigheter (10§ + 17§ arkivlagen). Arkivlagen går före lag om personuppgifter, dataskyddsförordningen (GDPR). Personuppgifter får bevaras endast så länge som det är nödvändigt utifrån ändamålet med behandlingen, men dessas regler är sekundära till arkivlagar. Alltså som svar på din fråga i denna del, är utgångspunkten att en myndighets arkiverings- och offentlighetsskyldighet går före personuppgiftsbehandling, och att personuppgifter som egentligen inte längre bör bevaras utifrån ändamålet, kan bevaras längre vid myndigheter. Som utgångspunkt ska känsliga personuppgifter inte sparas, men en myndighet kan ändå behöva göra detta för att uppfylla sina skyldigheter om arkivering.
Brottet förtal
Förtal är en brottslig handling och innebär att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som typiskt sätt är ägnad att utsätta den andra för andras missaktning. Straffet är böter (5 kap. 1§ brottsbalken). Det förutsätts att uppgiften lämnas till någon annan än den beskyllde själv, och brottet är fullbordat så fort det kommer tredje person till kännedom. Det krävs inte någon bevisning om att uppgiften har medfört andras missaktning, men uppgiften ska vara av nedsättande karaktär. Det räcker dock inte att uppgiften enbart är ett värdeomdöme, exempelvis att säga att någon är dålig på sitt jobb. Det beror alltså även på vad som faktiskt har sagts. Uppgiften ska värderas utifrån den utpekades perspektiv, samhällsgrupp eller personkrets, och inte utifrån allmänt rådande värderingar (NJA 2014 s. 808). Att lämna en klandervärd uppgift i en allmän handling kan alltså i teorin utgöra förtal.
Man ska dock inte dömas till ansvar om uppgiftslämnaren är skyldig att uttala sig, eller om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifterna i sak och om det visar sig att uppgiften var sann eller om uppgiftslämnaren hade skälig grund för att tro att den var sann (5 kap. 1§ 2st brottsbalken). Sanningen är alltså endast relevant om det är försvarligt att lämna uppgiften. Försvarlighetsbedömningen ska göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet, exempelvis vad uppgiften är, dess allvar, jämfört med det allmänna intresset av att lämna uppgiften, och troligtvis skulle många yttranden i ärenden vid myndigheten bedömas som försvarliga.
Jag kan tyvärr inte säga om gärningen i din fråga utgör förtalsbrott eller inte, eftersom det är en bedömning som görs utifrån alla omständigheter och bakgrunden till att uppgiften lämnas, och vad den faktiskt innehåller, men i teorin kan man lämna förtalsgrundade uppgifter även i allmänna handlingar. Bedömningen skulle sannolikt göras mot bakgrund av vad det är förmyndighet, vilken betydelse uppgifterna har för handläggningen och liknande. Bara för att uppgifterna inte rent objektivt har betydelse för handläggningen av ärendet, skulle det ändå kunna anses försvarbart att lämna dem utifrån en parts rätt att framföra sin sida av ett ärende. Förtalsbrottet syftar inte att hindra parter från att försvara sig eller yttra sig i sin sak i myndighetssammanhang, och därför skulle jag tro att även om uppgiften inte är helt saklig eller får någon konkret betydelse för målets handläggning, ska det mycket till för att den skulle anses vara förtalsgrundande. Parts rätt att yttra sig i sitt mål, meddelarfriheten och yttrandefriheten är stark, och särskilt i dessa sammanhang.
Sammanfattning och råd
Sammantaget gör bedömningen dels om en handling är allmän och offentlig, dels om uppgifterna utgör förtal, mot bakgrund av samtliga omständigheter i sammanhanget. Beroende på myndigheten och vad handlingen innehåller, så arkiveras handlingarna sannolikt i egenskap av att de utgör en inlaga från en part i målet, och innehållet spelar då mindre roll, men det finns som sagt specifika arkiveringsregler för olika myndigheter. Det lättaste sättet för en att få reda på hur en myndighet arkiverar specifika handlingar, är att kontakta den myndigheten och ställa frågan.
Förtalsbrottet är en balans mellan yttrandefriheten och enskildas intressen. I teorin är det möjligt att begå förtal även i allmänna handlingar, men jag har personligen aldrig sett ett sådant åtal, och troligtvis skulle det till ganska mycket för att det inte skulle anses försvarligt och för att en åklagare skulle driva det. Om man är offer för ett förtal, kan man anmäla det till polisen som kan utreda ärendet. Viktigt är dock att det är den personen som är föremål för förtalet som anmäler det, eftersom det är ett brott som måste anges av målsägande för att polisen ska kunna utreda det.
Tyvärr åtar sig inte vår byrå brottmålsärende. Behöver du vidare vägledning i din fråga eller hjälp i ett ärende vid en tillsynsmyndighet, kan jag sätta dig i kontakt med vår byrå som kan se om de kan hjälpa dig vidare. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!
Vänligen,
