Förtal genom bild samt gränsdragningar
Hur ser lagen ut för att trycka upp och sälja produkter med ex. illustrationer av offentliga personers ansikten? Trycken och illustrationerna kommer jag själv göra, så ingen copyright kommer brytas.
Inga namn kommer att utskrivas, och illustrationerna är inte direkt verklighetsbaserade (komiska illustrationer).
Kan någon stämma mig? Om det är mer kränkande illustrationer?
Det kommer inte vara ett aktiebolag, riskerar jag att sätta mig själv i trassel genom detta?
Tack!
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline!
Sett på utifrån en juridisk riskanalys bör du främst oroa dig för att stämmas för något av ärekränkningsbrotten förtal eller förolämpning. Av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordnignen framgår att grundlagen ifråga är tillämplig på dina illustrationer. Den leder vidare till 7 kap. 4 § 14 punkten tryckfrihetsförordnignen som, i förening med 5 kap. 1 § brottsbalken, uppställer förtal som ansvarsgrund. Rekvisiten, dvs. vilka krav som måste uppfyllas för att lagen ska kunna tillämpas, kan sammanfattas till följande: (1) någon ska utpeka (2) annan (3) såsom klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Uppgiftslämnaren kan i undantagsfall undgå ansvar genom att påvisa att det var påkallat att lämna uppgiften samt att den var sann.
Så långt, så enkelt. Det är desto svårare att dechiffrera hur man ska tolka och tillämpa bestämmelsen, men tur då att Högsta domstolen finns. I rättsfallet NJA 1994 s. 637 hade en tidning publicerat manipulerade bilder; klippt ihop celebriteters ansikten med sparsamt klädda kroppar tillhörande porrstjärnor. Bert K, exempelvis, kunde beskådas sitta i en soffa sysselsatt med att jaga en s a s självförvållad endorfinkick. I HD fälldes svarande med motiveringen att det för förtalsansvar är tillräckligt att det funnits en att den berörde under föreliggande omständigheter skulle komma att utsättas för andras missaktning. Trots att det för mottagarna måste stått uppenbart att bilderna var fingerade menade HD att de ändå insinuerade att målsägandena var "sexuellt lössläppta och perversa", eller i vart fall att de kunde – medvetet eller undermedvetet – ha färgat mottagarnas bild av dem. Var och en av målsägandena tillerkändes skadestånd om 100 000 kr. Därutöver ålades svarande att utge dagsböter.
Det ska påpekas att rättsfallet har tjugofyra år på nacken, och det rättsliga landskapet har hunnit förändras avsevärt. I och med europeiseringen har yttrandefriheten växt sig starkare, och i avvägningar där den för ett par decennier sedan tvingades vika ges den idag företräde. Det är därför högst osäkert i vilken grad det ovan refererade rättsfallet bör beaktas idag – kanske är det redan obsolet. Personligen anser jag att så är fallet, och att det snarare borde setts på som satir, om än dålig sådan, snarare än ett spridande av uppgifter ägnade att utsatta något för annans missaktning. Dessutom, bör påpekas, går trenden mot att personer i samhällets förgrund måste tåla avsevärt mycket mer, detta förenklat motiverat med visdomsorden "är man med i leken, får man leken tåla".
Kontentan är att risken idag troligen är betydligt mindre än för tjugo år sedan, och att det på förhand är svårt att sia kring.
Avslutningsvis, vad beträffar din fråga om bolagsform, bör sägas att ett företag inte kan åläggas ansvar för förtal, och att det således inte spelar någon roll i vilken rättslig form du bedriver verksamheten – du kommer oavsett hållas personligt ansvarig för förtalsbrott.
Du är varmt välkommen att höra av dig om du har ytterligare frågor!
Allt gott,
elias.olsson@lawline.se
