Förtal genom anklagelser via sociala medier

FRÅGA
Hej. Ett misstag som gjorde att en person råkade sälja samma biljetter till ett evenemang. Den berörda personen fick pengarna åter och en förklaring vad som hänt. Handlar om 300 kr. Som alltså är betalt. Nu skriver denda person på sociala medier att denna är en bedragare och lägger ut namn och ort. Bedrägeri blir personen anklagad för trots att förklaring getts.Kan den person som gjorde misstaget anmäla detta för förtal? Det var ju inte uppsåtligt vilket bedrägeri är. Summan är återbetalt. Det är alltså tusentals personer som kunnat se detta. Trots att det står på sidan.att uthängningar ej får ske om ingen är dömd. Går det att anmäla för ärekränkning?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Reglerna om ärekränkningsbrott finns i kapitel 5 i brottsbalken som du kan hitta här. Bestämmelsen om förtal finns i kapitlets 1 §. En person blir ansvarig för förtal om den pekar ut någon som brottsling, klandervärd i sitt sätt att leva eller lämnar andra typer av uppgifter som kan leda till andras missaktning. Uppgifterna måste spridas till andra än den personen de rör och den berörda personen måste vara identifierbar på något sätt. Om personen som sprider uppgifterna var skyldig att göra detta eller om uppgiftsspridningen är försvarlig kan personen gå fri från ansvar. Försvarlighetsbedömningen görs genom att väga den utpekades intressen mot andras intresse av att få tillgång till uppgifterna. Det kan till exempel vara försvarligt att varna andra som riskerar att utsättas för brott av en specifik person. Vid skyldighet eller försvarbart utpekande krävs också att uppgifterna är sanna eller att personen hade anledning att tro att de var sanna.

I situationen du beskriver har personen anklagats för bedrägeribrott och kallats bedragare, vilket är sådana uppgifter om brottslighet och klandervärt beteende som kan leda till andras missaktning. Personens namn och ort har angetts och uppgifterna har kunnat läsas av en stor krets genom delning på sociala medier. Personen som lämnat uppgifterna har inte haft någon skyldighet att göra detta. Bedömningen om uppgiftsspridningen är försvarlig görs utifrån alla omständigheter i fallet. Enligt dina uppgifter rör det sig om en konflikt grundad i ett enstaka missförstånd som sedan klarats upp. Utifrån detta verkar det troligt att uppgiftsspridningen inte är försvarlig. Det finns alltså inte några grunder för ansvarsfrihet.

Sammanfattningsvis kan sägas att det i fallet du beskriver verkar finnas grunder för ett förtalsbrott och det finns alltså anledning för den utsatta personen att polisanmäla händelsen.

Hoppas att du har fått svar på din fråga.

Vänliga hälsningar,

Mikaela von Bornstedt
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Ärekränkning, 5 kap. BrB (950)
2020-05-29 Bekant hotar att anmäla för förtal, vad ska man göra?
2020-05-29 Förtal från tidigare chef
2020-05-29 Förtal då en mamma talar illa och svartmålar inför släkten
2020-05-26 Fråga om förtal

Alla besvarade frågor (80456)