Försörjningskrav vid anhöriginvandring

2020-03-26 i Migrationsrätt
FRÅGA
Hej, jag är svensk men jag har en partner utomlands och vi har ansökt om anknytning för att kunna leva tillsammans i Sverige. Jag arbetar 50 procent och har sjukersättning på 50 procent. Enligt mina egna beräkningar ska jag klara försörjningskravet men nu visar det sig att Migrationsverket räknar på ett annat sätt och de har gett oss avslag. Vid beräkningen av min inkomst vad gäller sjukersättningen så räknar Migrationsverket endast med den inkomstrelaterade delen och inte garantiersättningen, trots att den är en del av sjukersättningen och dessutom är skattepliktig. Kan detta verkligen stämma, regleras detta av någon lag och kan man ha framgång om man överklagar med argumentation om ovanstående? Jag kan tillägga att jag har haft min sjukersättning sedan 2011 och den kommer att fortsätta framöver också, eftersom min diagnos är varaktig. Mycket tacksam för svar ang denna fråga.
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Endast inkomstrelaterade socialförsäkningar inkluderas
Försörjningskravet du frågar om finns i 5 kap. 3 b § Utlänningslagen (UtlL) och 9 § Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (Begränsningslagen, BegrL). Dessa paragrafer reglerar dock inte vilka slags inkomster som ska tas med i beräkningen och istället får vi titta på förarbetena till lagarna. I Regeringens proposition 2009/10:77 framgår bland annat att inkomsten ska vara arbetsrelaterad för att utgöra "tillräcklig försörjning". Vad arbetsrelaterad inkomst är definieras i utredningen SOU 2008:114. Sådan inkomst kan t.ex. vara arbetslöshetsersättning eller inkomstrelaterade socialförsäkringar. Ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd är därmed tyvärr inte godtagbart och Migrationsverkets beräkning stämmer alltså överens med de tillämpliga lagreglerna.

Välja en annan anknytningsperson
Försörjningskravet gäller inte om anknytningspersonen i Sverige är ett barn under 18 år. Ett förslag på lösning är därför att, om det finns möjlighet, ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett barn istället för till dig.

Vänta ut Begränsningslagen
Om det första alternativet inte är möjligt för er är mitt förslag att vänta ut Begränsningslagen. När lagen stiftades skulle den gälla till och med den 19 juli 2019 (5 p. Övergångsbestämmelserna) men förlängdes i och med den så kallade Förlängningslagen (SFS 2019:481) och försörjningskravet i 9 § BegrL gäller numera till och med den 19 juli 2021. Under förutsättningen att din man inte befinner sig i Sverige har avslaget inte fått negativ rättskraft. Det innebär att samma fråga kan prövas igen. Om beslutet hade fått negativ rättskraft hade det gällt i fyra år och ni hade inte kunnat få till en prövning på samma grunder innan dess (12 kap. 22 § UtlL). Mitt andra förslag är att vänta tills BegrL slutar gälla i juli 2021 och hoppas på att en ny förlängningslag inte träder ikraft. När samma krav inte längre ställs på din förmåga att försörja din man bör ni ha bättre förutsättningar att få uppehållstillstånd.

Jag hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Med vänlig hälsning,

Sanna Warnemyr
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Migrationsrätt (1027)
2020-05-28 Borttappat uppehållskort
2020-05-26 Konsekvenser av dubbelt medborgarskap, beskattning, m.m.
2020-05-25 Påverkar en skilsmässa bedömningen av en ansökan om svenskt medborgarskap?
2020-05-24 Har en EU-medborgare med pension rätt flytta till Sverige?

Alla besvarade frågor (80393)