FrågaOFFENTLIG RÄTTÖvrigt06/02/2024

Försök till stöld och påföljdsbestämning - Vad gäller?

Hej! Jag är 35 år, aldrig tidigare dömd till brott. Jag var i en butik och misstänks för försök till stöld. Jag gick in i butiken, testade en vara för va 3000 kr och gick sedan ut med plagget på mig under jackan. Jag såg en säkerhetsvakt och tänkte att det nog såg misstänksamt ut att jag hade plagget på mig när jag gick ut omklädningsrummet. Plagget hade inget larm på sig. Men det var inget larm jag tagit bort. Jag gick sedan runt i butiken och testade ett annat plagg och lämnade av plagget jag hade haft på mig. Väktaren gick då in i omklädningsrummet och misstänkte att jag ville stjäla det eftersom jag tidigara burit den under jackan. Jag förklarade att jag bara ville se hur plagget kändes på när jag gick runt i butiken och tittade på fler kläder. Polis tillkallades och anmälan gjordes. Vad kan bli påföljden av detta? Jag har heltidsjobb. Inga barn. Tjänar runt 39000 i månaden. Tack för svar

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,


UTREDNING


Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är brottsbalken (BrB).


Stöld - Vad gäller?


Enligt 8 kap. 1 § BrB gäller att den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, döms, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år. I bestämmelsen sägs dock ingenting om det lägsta fängelsestraffet, men av 26 kap. 1 § 1 st. BrB följer att fängelse på viss tid inte får understiga fjorton dagar. Det kortaste fängelsestraffet som kan utdömas i Sverige är med andra ord två veckor. Är gärningen med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa döms istället gärningspersonen för ringa stöld till böter eller fängelse i högst sex månader, se 8 kap. 2 § BrB (den tidigare beteckningen för det här brottet var snatteri).


Ovan uppger du att värdet på klädesplagget uppgick till 3 000 kr. Du skriver vidare att du blev ertappad med att gå runt med plagget på dig och inne i butiken och innanför din jacka samtidigt som din ursprunglig avsikt egentligen inte verkade vara att begå något brott. Sannolikt förelåg ingen s.k. försöksgärning ifrån din sida eftersom du som sagt verkade sakna "uppsåt att tillägna dig klädesplagget". Gränsdragningen mellan ringa stöld och stöld av normalgraden är viktig i det här sammanhanget då ringa stöld inte är kriminaliserat på försöksstadiet, se 8 kap. 12 § BrB. Det sistnämnda innebär helt enkelt att det inte är olagligt att försöka begå en ringa stöld (tidigare snatteri). Högsta domstolen (HD)har uttalat att gränsen mellan ringa brott och ett brott av normalgraden vid stöld i butik går vid 1 000 kr, se avgörandet NJA 2009 s. 586. Om tillgreppet sker utanför en butik kan gränsen sättas lägre beroende på hur stort integritetsintrång gärningspersonen gör sig skyldig till, jfr NJA 1995 s. 561 vari ett tillgrepp om 140 kr ur två handväskor ansågs utgöra ett brott av normalgraden.


Försök till stöld - Vad gäller?


Utifrån ovan refererad HD-praxis står det klart att det sammanlagda värdet som du påstås ha försökt att stjäla överstiger gränsen för ringa stöld. Det är alltså fråga om en stöld av normalgraden i det här fallet, vilket är kriminaliserat på försöksstadiet. Enligt 23 kap. 1 § 1 st. BrB gäller att om någon har påbörjat utförandet av visst brott utan att detta har fullbordats ska vederbörande dömas för försök till brottet ifall fara förelegat att handlingen skulle leda till brottets fullbordan eller sådan fara endast på grund av tillfälliga omständigheter varit utesluten.


I 1 kap. 2 § BrB sägs för övrigt, i första stycket, att en gärning ska, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen (avsiktligen). Det måste alltså röra sig om ett medvetet handlande ifrån gärningspersonens sida i syfte att uttryckligen utöva det aktuella brottet. Detta innebär i klartext att denne måste befunnit sig i ett medvetet tillstånd. Dock utesluter inte handlingar i överilning eller i affekt att uppsåt kan föreligga, men reflexmässiga sådana betraktas i regel aldrig som uppsåtliga.


Oavsett vilket måste den s.k. försökspunkten ha passerats för att ett försöksansvar ska kunna bli aktuellt, vilket kan beskrivas som att gärningspersonen (du) behöver ha påbörjat utförandet av brottet och det ska som sagt antingen ha förelegat fara för brottets fullbordan eller att den faran endast varit utesluten på grund av tillfälliga omständigheter. Ett allmänt kännetecken när det ska avgöras var gränsen går för försök är att bedöma huruvida gärningspersonen lämnat planeringsstadiet och därmed börjat ”skrida till verket”.


Straffvärde och påföljd - Vad gäller?


Straffvärde brukar beskrivas som en funktion av gärningens skadlighet eller farlighet, dvs. förövarens (din) skuld sådan den kommit till uttryck i dennes (ditt) handlande (agerande). Det abstrakta straffvärdet är det straffvärde som framgår av den aktuella straffskalan (stöld har alltså ett abstrakt straffvärde på böter eller fängelse i högst två år, se ovan). Medan det konkreta straffvärdet bestäms i det enskilda fallet, dvs. svårheten eller allvaret i en viss begången (konkret) brottslig gärning (i det här fallet ditt eventuella försök). När det gäller straffvärdebedömningen hänvisas till reglerna i 29 kap. BrB


Straffet ska alltså spegla vad gärningspersonen (du) förtjänar i termer av klander, vilket också motiveras av rättviseskäl. Alla människor ska behandlas lika och straffvärdebedömningen, vars legaldefinition återfinns i 29 kap. 1 § 2 st. BrB, är retrospektiv (tillbakablickande). Vid bedömningen av straffvärdet ska det bl.a. beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit. Här gör sig även ekvivalenstanken gällande, dvs. att lika brott bör tilldelas lika straff och omvänt, med utgångspunkt i proportionalitetstanken, måste grövre brott sanktioneras med strängare straff än mindre allvarliga sådana. Notera att straffvärdet bara ett mått på hur mycket gärningen (inte gärningspersonen, dvs. du) förtjänar i klander.


Genom ett humant synsätt tar domstolen, utöver proportionalitetstanken, även hänsyn till annat, vilket bestämmelsen i 30 kap. 4 § 1 st. BrB om presumtion mot fängelse vittnar om. Däri sägs att rätten vid påföljdsvalet ska fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse, dvs. en icke frihetsberövande påföljd. Men presumtionen mot fängelse kan brytas enligt bestämmelsens andra stycke och som skäl för fängelse får rätten (domstolen), utöver brottslighetens straffvärde och art (se ”artbrott” nedan), beakta att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. Men du har ju (väl?) inte gjort dig skyldig till någon tidigare (liknande) brottslighet. I vart fall inte någon brottslighet som har fastställts av en domstol. Med artbrott avses en brottslig gärning som av allmänpreventiva skäl (moralbildande och avskräckande skäl) bedöms extra viktig att belägga med en sträng påföljd trots att straffvärdet inte framstår som särskilt högt. Stöld utgör dock inte något artbrott. Dessutom motsvarar straffvärdet i ditt fall sannolikt inte ens ett kortare fängelsestraff varför min bedömning är att du inte torde behöva oroa dig för någon frihetsberövande påföljd. Om du skulle bli fälld för ett försöksbrott vill säga.


Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område samt i vissa offentligrättsliga ärenden och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.


Avslutande ord och ytterligare rådgivning


Om du verkligen har gjort dig skyldig till försök till stöld är svårt för mig att avgöra, vilket du säkert förstår. För utan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det svårt att göra en adekvat bedömning. Men din faktiska (och enda) fråga avsåg å andra sidan bara vilken påföljd som kan bli aktuell, inte huruvida du har gjort dig skyldig till något brott. Och i den förra delen torde det korta svaret lyda, för det fall du blir dömd, att påföljden kommer att stanna vid straffet böter (dagsböter).


Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen.


Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning likt denna och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.


Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.


Vänligen,

Jacob BjörnbergRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Offentlig rätt och Övrigt? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo