Förskott på arv vid försäljning till underpris

Question

Kvinna har fyra barn. Två söner och två döttrar. Hon ger sönerna sitt hus, i utbyte får hon en summa som understiger 85% av taxeringsvärdet, och som är mycket mindre än marknadsvärdet. Hur ska man beräkna förskott på arv så att döttrarna får sin rättvisa del?

Answer 1

Hej och tack för din fråga till Lawline!

Inledningsvis kan konstateras att taxeringsvärdet är tänkt att utgöra 75 % av marknadsvärdet och att man därför kan säga att huset har sålts för en summa som understiger (0.75 x 0,85) 64 % av husets marknadsvärde.

Presumtionen i svensk arvsrätt är att arvlåtaren vill att alla arvtagare ska få lika mycket. Huvudregeln när det kommer till förskott på arv är därför att de gåvor som de avlidna har givit sina bröstarvingar under sin livstid ska ses som förskott på arv. (6 kap. 1 § ärvdabalk) Undantagen är dock om:

1) något annat föreskrivits vid gåvans givande eller

2) det med hänsyn till omständigheterna måste antas varit avsett.

I den juridiska litteraturen nämns att inte bara gåvor ska omfattas av presumtionen utan även andra dispositioner av huvudsakligen benefik karaktär, t. ex försäljning av egendom till underpris eller att arvlåtaren efterskänker en fordran. En försäljning av ett hus som motsvarar 64 % eller mindre kan därför anses vara så pass benefik att den får ses ett förskott på arv förutsatt att det inte föreskrivits att det var en gåva eller det på annat sätt framstod som att det var avsikten.

Det här innebär att gåvans värde ska läggas till kvarlåtenskapens värde vid beräkningen av arvs- och testamentslotter. Det finns alltså en avräkningsskyldighet.

Uträkningen av varje arvinges arvslott kan också uttryckas med formel: a = b + f / na = arvslottenb = behållningen i boetf = förskott på arvn = antal arvingar.Exempel: Om gåvan var värd 400 000 kr och den delades på 2 personer innebär det att om det finns 2 miljoner kr i boet vid arvlåtarens död, så ska det ses som att det "egentligen finns 2 400 000 kr i boet.

Resterande arvtagare (de två döttrarna) har därmed rätt till 600 000 kr var från boet, medan de två sönerna endast har rätt till 400 000 kr.

(a = 2 000 000 + 400 000 / 4 = 600 000)

Det kan tilläggas att det inte råder avräkningsskyldighet för alla gåvor. Gåvor som utgörs av överföringar till barnet som kan ses som fullgörande av förälders underhållskyldighet för uppehälle och utbildning medför ej avräkningsskyldighet och inte heller sedvanliga gåvor som inte står i missförhållande till givarens villkor (6 kap. 2 § ärvdabalk). Däremot verkar det inte i detta fall röra sig om varken underhållsskyldighet eller sedvanliga gåvor, varför det borde föreligga avräkningsskyldighet enligt min mening.