Formkrav skuldebrev
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga.
Regleringen kring skuldebrev hittas i första hand i skuldebrevslagen (1936:81) (SkbrL). Den som utfärdar ett skuldebrev kallas borgenär, dvs. långivaren och den som skuldsätter sig kallas gäldenär, dvs. låntagaren. Utfärdandet av ett skuldebrev är bindande, enligt 1§ SkbrL vilket kan kopplas till principen om att avtal ska hållas. Övergripande kan sägas att det finns två olika typer av skuldebrev, enkla- och löpande skuldebrev. De olika typerna av skuldebrev regleras på lite olika vis. Ett enkelt skuldebrev anger en specifik betalningsmottagare i form av en fysisk eller juridisk person, enligt 26§ SkbrL. Ett löpande skuldebrev kan ”löpa” dvs. överlåtas mellan olika borgenärer, enligt 11§SkbrL. Om det inte står något särskilt skrivet på skuldebrevet i fråga om vilken typ av skuldebrev det är ser man det som ett löpande skuldebrev enligt 11§ 2st SkbrL. Vidare skiljer sig de två typerna av skuldebrev på så vis att ett löpande skuldebrev är ett värdepapper, dvs. värdet ligger i själva pappret, till skillnad från ett enkelt skuldebrev vilket inte har något värde i sig utan fungerar som ett bevis på att en skuld finns. Därför är det viktigt att gäldenären får tillgång till skuldebrevet när det är helt återbetalt, eller ser till att skuldebrevet förstörs.
SkbrL definierar inte "skuldebrev" som så, men grundläggande för att det ska röra sig om ett skuldebrev är enligt SOU 1935:14 s. 40, att det är fråga om en ensidig förpliktelse, dvs. att en motprestation från borgenären inte krävs (Mellqvist och Persson, ”Fordran och skuld” (2011) s. 111). Vidare ska det röra sig om en penningfordran. När det kommer till hur ett skuldebrev ska utformas finns inga exakta formkrav, men det ska kunna fungera som ett bevis i fråga om skuldebrevets innehåll. Viss litteratur menar att en namnteckning av gäldenären bör vara tillräcklig, i vissa fall förespråkas att både namnteckning och signatur från åtminstone gäldenären finns på skuldebrevet. Högsta domstolen har slagit fast att kravet för ett skuldebrev inte uppfylls om det omnämns i ett brev, vänligt se NJA 1936 s. 418.
Sammanfattningsvis kan sägas att det inte finns några precisa formkrav för ett skuldebrev, och att det endast är signerat av gäldenären bör anses räcka.
När det kommet till betalning av skuldebrev finns en allmänrättslig princip - att den som påstår att någonting skett har bevisbördan för påståendet. Rörande skuldebrev bör gäldenären kunna styrka att denne har betalat pengarna, för att inte risker att behöva betala skulden en gång till. Har skuldebrevet infriats, dvs. att hela skulden betalats bör gäldenären få tillgå skuldebrevet eller se till att det förstörs, åter för att inte behöva riskera att betala det en gång till.
Om det rör sig om avbetalningar som löpt under en längre tid bör detta stå antecknat på skuldebrevet när och vilken summa som betalats av, eller att gäldenären har ett kvitto på inbetalningen. Gäldenären har rätt att få kvitto på det belopp som avbetalats, och om det är ett löpande skuldebrev som infrias rätt att få tillbaka skuldebrevet, enligt 20§ 1st SkbrL. Rör det sig om en delbetalning har gäldenären även här rätt att få kvitto på det inbetalda beloppet, eller att det inbetalda beloppet tecknas på skuldebrevet, enligt 20§ 2st SkbrL.
Sammanfattningsvis kan sägas att gäldenären har rätt att få kvitto på de belopp som betalats, och när skuldebrevet är helt inlöst även rätt att få tillbaka det. Detta kan vara särskilt viktigt om det är ett löpande skuldebrev eftersom detta i värsta fall kan förvärvas av en ny borgenär. Rör det sig om en delbetalning har gäldenären rätt att få den betalda summan antecknad på skuldebrevet.
Att fråga borgenären om vilken den aktuella skulden på skuldebrevet är bör inte vara några problem, inte heller att be denne att visa att den aktuella summan verkligen betalats in till gäldenären om detta exempelvis gjordes genom en kontoöverföring. Men att kräva att borgenären redovisar vilka avbetalningar som gäldenären gjort kan vara lite svårare då gäldenären kan behöva styrka att inbetalningarna skett till borgenären. Om det däremot finns kvitto på inbetalningar i gäldenärens ägo eller att borgenären antecknat inbetalningarna på skuldebrevet finns redan bevis för att inbetalningen skett.
Jag hoppas att du fått svar på din fråga.
Med Vänliga Hälsningar,
