Förenklad delgivning samt preskriptionsavbrott

Hej,

Tack för din fråga!

Förenklad delgivning behandlas i delgivningslagen, https://lagen.nu/2010:1932, och preskriptionsavbrott behandlas i preskriptionslagen, https://lagen.nu/1981:130.

Förenklad delgivning används av myndigheter som ett sätt att delge handlingar utan att personen som ske delges behöver skriva på ett delgivningskvitto. Förenklad delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas till delgivningsmottagaren på dennes senast kända adress och att det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats, delgivningslagen 22 och 23 §§. Förenklad delgivning får användas om parten har fått information om att förenklad delgivning kommer att användas. Förenklad delgivning har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid, 26 §. Du kan läsa mer om förenklad delgivning på domstolsverkets hemsida, här.

Som jag tolkar din fråga handlar den främst om preskriptionsavbrott, och vad som krävs för att ett preskriptionsavbrott ska anses ha skett, vilket alltså är en annan fråga än den om förenklad delgivning som berördes ovan. Preskriptionsavbrott sker bland annat när gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären, preskriptionslagen 5§. Vad som krävs för att en gäldenär ska anses ha fått ett sådant skriftligt krav framgår inte direkt av preskriptionslagen. Kronofogden har dock i ett ställningstagande(här) uttalat följande. Har en borgenär i samband med invändning om preskription visat att gäldenären fått minst fyra påminnelser om fordran till sin vid varje tid gällande folkbokföringsadress/korrekta adress under ordinarie preskriptionstid, utan att komma i retur, får han därmed anses ha styrkt att preskriptionsavbrott uppkommit beträffande den aktuella fordran. Detta dock under förutsättning att gäldenären inte kunnat anföra någon tänkbar förklaring till att samtliga kravbrev förkommit under postbefordran eller någon förklaring till att han av annat skäl inte fått del av dem.

Enligt ställningstagandet finns det alltså möjlighet att, till exempel genom intyg från posten om att posthanteringen inte fungerar, visa på en annan tänkbar förklaring till att breven inte har kommit fram och därmed hävda att preskriptionsavbrott inte har skett. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!