Fördelning av kvarlåtenskapen och basbeloppregeln
A har en efterlevande make B och de har två gemensamma barn A1 och B2. A har också ett barn, AA1, från ett tidigare äktenskap. A dör och de samlade tillgångarna är 60 000 kr.
Hur ska detta fördelas i arv? Hur blir det med 4 bas belopp? Eller går allt åt begravningsavgifter och liknande?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).
Utifrån uppgifterna i din fråga kan jag inte avgöra om de samlade tillgångarna på 60.00 utgör A kvarlåtenskap efter att en bodelning har genomförts eller om de 60.000 kronorna är A och B tillsammans samlade tillgångar. Jag kommer därför vid besvarandet av din fråga redogöra för processen från avvecklingen av ett dödsbo tills att arvet fördelas går till och hoppas att det ger svar på dina frågor.
Avveckling av ett dödsbo
Innan arvet kan fördelas mellan arvingarna till A, kommer dödsbodelägarna ha ansvar för att dödsboets tillgångar och skulder kartläggs och att A egendom och skulder antecknas i en bouppteckning, se 18 kap 1§ ÄB och 20 kap 4 § ÄB. A och dödsboet skulder kommer sedan att betalas med dödsboets tilgångar, bland annat bouppteckningskostnader och begravningskostnader, se 21 kap 1 § ÄB.
Bodelning med anledning av ena makens död
Eftersom A efterlämnar en make kommer därefter en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, se 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1§ Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, se 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make B på grund av giftorätt och den andra hälften utgör A giftorättsandel.
Det som sedan återstår på A sida, efter att en bodelning har genomförts och att efter att dödsboet skulder är betalda, utgör kvarlåtenskapen och är den egendom som sedan kommer att fördelas i arvsskifte, se 23 kap 1§ ÄB.
Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap
Arvet kommer fördelas sedan enlig den legala arvsordningen. Bröstarvingarna, det vill säga barn till A tillhör första arvsklassen och de som i första hand ärver A till lika stora delar som andra bröstarvingar till A 2 kap. 1 § ÄB. Enligt huvudregeln ärver efterlevande make före gemensamma barn, vilket innebär att B kommer ärva barnen A1 och B2 del av kvarlåtenskapen, 3 kap 1 § ÄB. A1 och B2 sedan rätt till efterarv från A som inträder först vid B bortgång, 3 kap 2 § ÄB. Särkullbarnet AA1 har dock rätt att få ut sitt arv direkt vid A död, men kan avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när B i sin tur går bort, 3 kap 9 § ÄB.
Basbeloppsregeln
Särkullbarnets rätt till arv kan dock komma att skjutas upp på grund av basbeloppsregeln 3 kap 1 § ÄB. Bestämmelsen ger den efterlevande make rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp och i beloppet räknas även värdet av enskild egendom och egendom som efterlevande erhålligt genom bodelning, arv eller testamente. Vad som eventuellt skulle saknas för att uppnå fyra prisbasbelopp, kan därför i den mån som krävs och som är möjligt, utgå från kvarlåtenskapen och från särkullbarnets arv. Vad som eventuellt tas av kvarlåtenskapen för att ge efterlevande make fyra basbelopp, räknas som arv och ger särkullbarnet rätt till efterarv när B sedan går bort.
Sammanfattning
När A avlider, kommer en bouppteckning förättas och dödsboet skulder, inklusive begravningskostnader ska betalas med dödsboets tillgångar. Eftersom A var gift, kommer även en bodelning att förättas innan arvsskifte äger rum. Vad som sedan återstår av A egendom, efter att dödsboet skulder har betalats och bodelning har ägt rum utgör kvarlåtenskapen som ska fördelas mellan arvingarna genom arvsskifte. Efterlevande make B kommer ärva före de gemensamma barnen A1 och B2, medan särkullbarnet AA1 har rätt att få ut sitt arv direkt. Efterlevande make har dock rätt att erhålla egendom till värde av fyra prisbasbelopp, men i beloppet inräknas även annan egendom som B har, såsom dennes enskilda egendom och bodelningsandel. Vad som eventuell saknas för att uppnå basbelopp, kan i den mån som krävs tas från kvarlåtenskapen .Om det dock saknas egendom som motsvarar värdet av fyra basbelopp, får efterlevande make istället det som finns.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
