Fördelning av arv när sambos har varsitt särkullbarn och enbart vill reglera viss egendom i testamente

Question

A och B är sambos. Båda har varsitt barn (numera vuxet) sedan tidigare (kallar dem A1 och B1). Inga gemensamma barn.

A och B äger en fastighet 50/50. Har dessutom gemensamt bohag.

A har en förmögenhet som består i ett arv som fåtts som enskild egendom. Dessutom en bostadsrätt.

B har ingen förmögenhet.

Den gemensamma fastigheten har ett marknadsvärde på 5 MSEK och är belånad till 3 MSEK. Inköpsvärdet och renoveringar uppgår till just 3 MSEK. (möjlig reavinst 2 MSEK)

A:s bostadsrätt är värd 3 MSEK och är inköpt för 2 MSEK samt belånad till 1 MSEK.

A;s arv uppgår till 10 MSEK.

A och B vill skriva testamente så att den gemensamägda fastigheten och bohaget testamenteras till den andra vid ett dödsfall. Arvslotten till särkullbarnet är tänkt att begränsas till Laglotten eller eventuell en vädjan om att inte ta ut laglotten.

Uppdelningen vid den enas frånfälle är relativt klar. Skillnaden mellan 5 och 3 MSEK delat med två tillfaller den efterlevande (givet att barnet avstår laglotten).

Vad händer i nästa led, dvs när också den efterlevande faller från?

Mest rättvist vore om A1 får sin del dvs den hälft som A lämnade i fastigheten. Och B1 får motsvarande. Men visst är det så att A1 får en mycket liten del av den aktuella arvsdelen (dvs fastigheten och bohaget) pga att A1 också ärver A:s övriga förmögenhet? Kan man hantera så att A1 ärver A:s förmögenhet (det dåtida arvet och bostadsrätten samt hälften av det som A1s förälder har investerat i tillsammans med B, dvs fastigheten och boh

Answer 1

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag kommer inledningsvis redogöra för arvsrätten emellan sambos och några faktorer man bör ha i åtanke. Därefter avser jag redogöra för huruvida egendomen ska fördelas i förevarande fall, med hänsyn till hur frågeställningen framställts.

Allmänt om sambos arvsrätt

Huvudregeln i svensk arvsrätt är att sambos inte ärver varandra. Arvsrätt tillfaller istället makar, bröstarvingar (barn eller barnbarn), syskon och föräldrar etc. som har arvsrätt. I det fall en sambo avlider, har enbart den efterlevande sambon rätt att begära bodelning (8 § och 18 §§ sambolagen). Detta innebär, att den egendom som räknas som samboegendom (gemensam bostad och gemensamt bohag) ska delas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet efter den avlidne. Den avlidne sambons del av egendomen tillfaller dennes arvingar. Ett sätt sambor kan fördela egendom mer lika mellan sig är genom testamente, vari man kan testamentera bort en del av egendomen till sin sambo. Bröstarvingar har dock alltid rätt att, genom jämkning av testamente, få ut sin laglott av arvet (7 kap. 3 § ärvdabalken). Alltså kan en sambo inte testamentera bort all egendomen genom ett testamente till sin sambo. Däremot kan barnen välja att avstå att ta ut sin laglott.

I detta fall har parterna emellertid valt att upprätta ett testamente, varför jag kommer ta det i beaktande i följande redogörelse.

Beräkning av fastighet/bostadsrätt vid arv

Först bör dock beräkning av en fastighets värde och bostadsrätts värde vid arv redogöras för. Som huvudregel ska fastighetens marknadsvärde användas vid ett arvskifte. Marknadsvärdet är det sannolika försäljningspriset av fastigheten på den allmänna marknaden. Dock ska vissa avdrag göras i uträkningen av detta. Fastighetens värde är det som finns kvar efter avdrag för förbättringsutgifter, försäljningskostnader, samt för skatten som kommer behöva betalas vid en försäljning (latent skatt). Bolån ska också räknas av. Fastigheten har ett värde om 5 miljoner SEK och är belånad och inköpt för, samt kan åläggas förbättringsutgifter om 3 miljoner SEK. Försäljningskostnaden kan för exemplets skull antas vara 2 % av marknadsvärdet (100 000 SEK). Den vinst man gör vid en försäljning av en fastighet kvoteras till 22/30 om det är en privatbostadsfastighet (ett hus som man bott i) (45 kap. 33 § inkomstskattelagen). Detta skapar alltså en effektiv skatt om (30 % * 22/30 =) 22 %. Det är kapitalvinsten som kvoteras. Det är alltså inte skatten som kvoteras ner till 22/30. Det ger att 1 900 000 SEK x 22/30 = 1 393 333 SEK. Detta beskattas med 30 %, vilket ger 418 000 SEK i latent skatteskuld och ett kvarstående belopp om 1 900 000 – 418 000 = 1 482 000 SEK.

Samma beräkning för bostadsrätten ger att kvarstående belopp är 0 SEK, eftersom den är belånad.

Arvsrätt i detta fall

Hur egendomen kommer fördelas är egentligen en följd av vilken förälder som avlider först. Med detta inte sagt att det kommer fördelas med olika värde/storlekberoende på vilken förälder som avlider först, utan i vilken ordning. Såsom frågan är framställd, tycks den inte åsyfta en viss förälders bortgång, varför jag kommer redogöra för båda scenariona. I det följande använder jag, för pedagogikens skull, samma förkortningar för föräldrar respektive barn, det vill säga, A och B, samt A1 och B1. Jag kommer även utgå ifrån att bostadsrätten inte utgör samboegendom, eftersom det inte framgår av frågan att den införskaffats för gemensamt bruk och sålunda utgör A:s egendom.

Förälder A avlider först

I det fall A avlider först så ska A1 ärva denne. Egendomen som utgör arv, utgörs i sådana fall av 50 % av fastigheten (741 000 SEK), del i bohaget, 10 miljoner SEK i enskild egendom som A ärvt och en bostadsrätt värderad till 3 miljoner SEK. Det innebär att om A skulle gå bort först, omfattar A1:s arvslott allting som A lämnar kvar, vilket utgörs av 10 741 000 SEK + värdet av dennes del av bohaget. Eftersom det finns (eller ska finnas) ett testamente, vari det regleras att den kvarlevande ska tilldelas den avlidnes del av fastigheten och bohaget, utgår vi i det följande från att A1 enbart ska erhålla sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, vilket resulterar i 5 370 500 SEK.

Testamentet omfattar emellertid enbart 50 % av fastigheten och bohaget. Den återstående egendomen, A:s enskilda egendom i form av arv och bostadsrätt, tycks inte omfattas av testamentet. Sålunda ska A1 egentligen tilldelas 10 000 000 SEK och bostadsrätten. Eftersom A1 i ett sådant läge har erhållit sin laglott och mer därtill, står det A fritt att testamentera bort övrig egendom och vid B:s bortgång, måste inte A erhålla något av B:s kvarlåtenskap.

Den kvarvarande delen av A1:s arv (andelen i fastigheten 741 000 + bohag) kan denne tillerkännas först efter den efterlevandes bortgång. Detta förutsätter att den först avlidne sambon har testamenterat att det som återstår av särkullbarnets arvslott efter att laglotten har utgått till denne ska tillfalla den efterlevande med fri förfoganderätt.

A1 erhåller alltså inte en liten del av fastigheten på grund av att denne redan erhållit en stor del av A:s egendom. A1 kan nämligen tilldelas hälften av fastigheten och bohaget eftersom detta utgör A:s andel.

Särkullbarnet har dock rätt att avstå från sitt arv (3 kap. 9 § ärvdabalken) till förmån för den efterlevande och istället få ut sin arvslott denne avlider (3 kap. 2 § 2 stycket ärvdabalken). Detta eftersom man inte kan testamentera bort laglotten (7 kap. 1 § ärvdabalken).

Önskar A och B att A1 enbart ska erhålla sin laglott bör testamentet även omfatta de 10 000 000 SEK och bostadsrätten. I annat fall kommer A1 erhålla 5 370 500 SEK, och övrig del, vilken inte regleras i testamentet, kommer varken tilldelas A1 eller B. Det blir sålunda en tolkningsfråga, i det fall testamentet omfattar enbart fastigheten och bohaget och samtidigt reglerar att A1 ska erhålla laglott, men de 10 000 000 Sek och bostadsrätten inte regleras i testamentet.

B1 kommer erhålla sin arvslott först efter att B1 avlider.

Förälder B avlider först

I det fall förälder B avlider först, har denne inte egendom utöver fastigheten och bohaget. Förälder B:s del i fastigheten utgörs av 741 000 SEK, samt finns visst bohag. Laglotten för B1 är i sådana fall 370 500 SEK + bohag. Denne har rätt att få ut laglotten direkt. Ni kan däremot villkora i testamentet, att om B1 kräver sin laglott direkt, så bortfaller resterande del av dennes arv. På så vis kan detta fungera som ett incitament att avvakta med att vilja erhålla laglott/arvslott.

A1 kommer erhålla sin arvslott först efter att A1 avlider.

Slutsats

Det mest fördelaktiga sättet att reglera egendomen är att dels testamentera att fastigheten och bohaget ska tillfalla den efterlevande, såsom parterna önskar i dagsläget. Dessutom kan det uttryckligen regleras i testamentet, att A:s arv som denne erhållit såsom enskild egendom, samt bostadsrätten, ska tillfalla A1. Alternativt att detta ska tillfalla den efterlevande och att A1 tillerkänns sin laglott. Utöver detta bör det regleras, att A1 ska erhålla A:s del i fastigheten och bohaget (50 %), samt att även B ska erhålla lika stor del.

Jag rekommenderar att ni upprättar ett testamente i närvaro av en jurist, eftersom dessa premisser uppställer en del komplicerade frågeställningar. Vi på Lawline bistår givetvis vid upprättande av testamente.

Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på [e-mail]!