Felskrivning i anbudet
Om A (företag) lämnar en offert till B (privatperson), där specifikationen av varje varas pris stämmer men det blir något fel på totalsumman, man missar en etta så totalsumman på anbudet blir 50 000 kr istället för det rätta 150 000 kr. (2 st Vara 1 á 10 000 kr, 2 st vara 2 á 20 000 kr, 3 st vara 3 á 30 000 kr = 150 000 kr)
Om B sedan accepterar anbudet och i sin accept skriver att han "...accepterar anbudet för 50 000 kr..."
Då är väl A ej bunden pga felskrivningen enligt 32 § 1 st AvtL?
Och Bs accept blir ett nytt anbud?
Behöver A agera eller kan han förhålla sig passiv?
Tacksam för svar
Lawline svarar
Hej!
Tack för att vänder dig till Lawline.
Den allmänna rättsgrundsatsen inom avtalsrätten
Inom avtalsrätten gäller den allmänna rättsgrundsatsen om att "avtal ska hållas". Om två parter har ingått ett avtal så är utgångspunkten att detta avtal ska förverkligas och hållas. Principen om att avtal ska hållas är stark och det betyder att avtal inte kan sägas upp hur som helst.
Möjlighet att ogiltigförklara ett avtal under vissa förutsättningar
Det finns flera möjligheter att ogiltigförklara ett avtal under förutsättning att avtalet har ingåtts på felaktiga grunder enligt lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 3 kap 28-33 §§. Det förutsätter dock att råntvång, tvång, svek, ocker, felskrivning föreligger eller att avtalet skulle anses strida mot tro och heder. I A:s fall är det fråga om en felskrivning enligt lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 3 kap 32 § 1 st. eftersom A av misstag har råkat skriva fel totalsumma i anbudet. Anbudet har blivit 50 000 kr istället för 150 000 kr.
Om B accepterar anbudet på 50 000 kr får avtalet som uppkommer till följd en felaktig betydelse. För att avtalet ska anses ogiltigt krävs det att B också är i ond tro. Dvs. B måste ha förstått eller borde ha förstått att det angivna anbudet (totalsumman) var fel pga. en felskrivning. I A:s fall går det att påstå att B var i ond tro eftersom A hade i anbudet redovisat priset per vara och antalet varor. Om B hade läst igenom hela A:s anbud så skulle B förstå eller borde ha förstått att totalsumman inte stämmer pga. en felskrivning från A:s sida.
Om B däremot hade varit i god tro (dvs. förstod inte eller kunde inte ha förstått) så är A bunden av felskrivningen och avtalet är giltigt.
Oren accept - ett nytt anbud eller inte?
Eftersom B svarar att han "...accepterar anbudet för 50 000 kr..." kan vi konstatera att en accept med en ändring i anbudet har kommit till A. När B svarar på ett anbud med en accept och samtidigt gör en ändring av anbudet kan vi konstatera att en oren accept kommit till stånd enligt lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 1 kap 6 § 1 st. Ändringen i B:s accept rör i detta fall priset. Detta betyder att B:s svar är att betrakta som ett avslag och därför har ett nytt anbud kommit till stånd.
Kan A förhålla sig passiv?
Huvudregeln är att man aldrig behöver svara på ett anbud. A har ingen skyldighet att meddela B att han inte vill acceptera det nya anbudet eftersom det är en oren accept.
Det finns dock ett undantag i lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 1 kap 6 § 2 st. A har en skyldighet att svara på B och tala om för B att hans accept är oren om B tror att hans accept överensstämmer med A:s anbud. A måste samtidigt även ha förstått att B inte uppfattade att han har lämnat en oren accept.
Hur kan A veta att B har insett eller inte insett att accepten som han lämnade var oren?
A kan ställa sig frågan: Förstod B eller borde han förstå att A:s anbud (totalsumman) var felaktig pga. en felskrivning?
Om svaret är "ja, B förstod eller borde ha förstått" så kan det även betyda att B förstod eller borde ha förstått att han i sitt svar lämnat en oren accept.
Om svaret är "nej, B förstod inte eller borde inte ha förstått" så kan det även betyda att B inte förstod eller inte borde ha förstått att han i sitt svar lämnat en oren accept.
Det som har presenterats ovan kallas inom avtalsrätten även för "ond tros-principen". Principen innebär att den part som känt till att motparten uppfattat avtalet på ett annat sätt än han själv blir bunden av motpartens uppfattning om han förhåller sig passiv. Den ond troende (A) får alltså bära risken för missförståndet. För att slippa detta så är det bäst att A i vilket fall som helst hör av sig till B och förklarar att det från början var fråga om en felskrivning.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Mvh
