Får särkullbarn ta del av båda föräldrarnas arv?
Hej,
Har en kort fråga. Har två gemensamma barn med min hustru. Hon har också en dotter från ett tidigare äktenskap. Om jag dör så kommer alltså min fru att ärva mina pengar (med fri förfoganderätt).
Men om hon senare dör kommer då pengarna som jag sparat ihop att delas mellan hennes tre barn eller bara mellan de två gemensamma barnen?
Inget testamente finns skrivet.
Vänliga hälsningar
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det korta svaret på din fråga är att arvet från dig som din fru innehar med fri förfoganderätt kommer delas upp mellan de två gemensamma barnen. Din frus dotter från ett tidigare äktenskap ärver alltså inte det som du har sparat ihop. Jag kommer nedan att förklara närmare hur arvet fördelas.
Hur fördelas arvet?
I svensk rätt är det endast bröstarvingar som ärver och inte särkullbarn. Ett särkullbarn ärver endast sin förälder och kan inte ta del sin förälders makes arv såvida det inte finns ett testamente (2 kap. 1 § ärvdabalken).
När du dör så ärver dina två barn din kvarlåtenskap eftersom de är dina bröstarvingar (2 kap. 1 § ärvdabalken). Men precis som du nämner så kommer din fru att få arvet med fri förfoganderätt fram tills hon dör (3 kap. 1 § ärvdabalken). Dina barn kommer sedan ärva dig efter din frus död. När din fru dör kommer hennes kvarlåtenskap först delas upp i andelen från dig och hennes andel. Andelen som hon har haft med fri förfoganderätt som utgör arvet efter dig kommer delas på hälften mellan de två gemensamma barnen (3 kap. 2 § ärvdabalken). Din frus kvarlåtenskap kommer sedan delas på tre mellan både de två gemensamma barnen och hennes dotter från ett tidigare äktenskap (2 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innebär att de två gemensamma barnen ärver både dig och din fru medan din frus dotter från ett tidigare äktenskap endast ärver din fru. För att förtydliga tar jag ett exempel.
Exempel
A och B är gifta och har två gemensamma barn (C och D). B har även ett barn sedan ett tidigare äktenskap (E). A och B har båda 600 000 kr var när A dör. A:s arv ska delas på hälften mellan C och D, men eftersom B fortfarande lever får B hela summan på 600 000 kr med fri förfoganderätt. De 600 000 kr som B ärver av A utgör 1/2 av B:s tillgångar.
När B dör ska först arvet efter A delas ut. B har alltså nu totalt 1 200 000 kr. Hälften av detta belopp utgör kvarlåtenskapen efter A, det vill säga 600 000 kr. A:s andel ska nu delas på hälften mellan C och D som alltså ärver 300 000 kr var efter A. Sedan delas arvet efter B ut. C, D och E får nu varsin tredjedel av B:s kvarlåtenskap, det vill säga 200 000 kr var.
Efter både A och B:s död har alltså C och D ärvt sammanlagt 500 000 kr var (300 000 kr + 200 000 kr) efter båda föräldrarna och E har ärvt 200 000 kr efter B.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
